Betraktelser på väg mot världens undergång...

Spontan?-….eller bara dum i huvudet?

2011-05-29T00:43:00.001+02:00

Hej bloggen….. det var länge sedan..

Jag har inte haft speciellt mycket att skriva om. Jag har jobbat som et svin och gått på rave under det senaste året. (Ett tag höll jag på att stryka med i invasiv meningokockinfektion, water under the bridge….

De senaste två veckorna har dock varit händelserika.

Jag har spontansökt ett nytt jobb i varberg, fått det , sagt upp mig från mitt nuvarande och är i full färd med att spontanköpa en villa i Rolfstorp,(som jag ännu inte har sett live).

Imorgon skall jag,Jennie, mamma och Daniel iväg och kolla på villan innan vi skriver kontrakt på måndag.

Läget är minst sagt skarpt. Jag skall bli butikschef i en ny butik och är helt utan skyddsnät i form av a-kassa eftersom jag blir provanställd under de första 6 månaderna…

Jag börjar på det nya jobbet den 20 juni och tanken är att jag skall vara inflyttad och klar tills dess.

Jag kommer sakna min party-lya och alla polare,jag har ju trots allt levt ett relativt vilt liv de senaste 13 åren. Önska mig lycka till! (Ett nyktrare inlägg kommer inom kort)

Min blogg och jag skriver full om jag vill!

ADHD ?

2011-01-22T17:23:00.001+01:00

Ok, jag är inte diagnostiserad med ADHD, men jag misstänker skarpt att jag kan tänkas ha det…

Dagar som denna när sambon har förvandlats till ett mens-monster av den värsta kalibern och man har fått nys om ett litet rave på Hisingen så ligger det nära till hands att ta på sig en …

….. käka en stor skål med…

……. beställa svarttaxi och bege sig mot festen !

Det verkar kunna bli en intressant natt!

BOOOOM!

Jag blev avundsjuk helt enkelt…..

2011-01-03T21:01:00.001+01:00

Läste på Hefflers blog om hans senaste tillskott i sängkammaren och blev ruskigt sotis… En sån vill ju jag också ha.

En kvälls bönande och bedjande senare låg den där… Min alldeles egna “God Natt Pirat”-kudde.

Snart skall jag prov-sova den.

78 timmar

2010-10-10T18:25:00.001+02:00

Så sitter jag nu hemma efter en 7 dagars vecka på jobbet som bjöd på totalt 78 arbetstimmar (varav 38 är obetalda, jepp…., det kallas “ansvarslön” och låter betydligt finare än vad det är)

Trots allt har jag faktiskt haft det skitkul på jobbet och jag har fått jobba med inlånad personal från andra anläggningar under helgen som verkligen har varit helt fantastiska.

Det enda jag är lite grinig över är att jag var så nära att fullborda en full 80-timmars vecka men misslyckades på mållinjen med bara två timmars marginal.

En annan nackdel med att ha jobbat röven av sig är att man på nåt sätt blir lite avtrubbad och har svårt att förstå folk som bara är 40 timmar på jobbet och gnäller över hur trötta och utarbetade de är… Jag har gått/sprungit i snitt 17000 steg om dagen den senaste veckan och jobbat 11 timmars arbetspass varje dag….. och jag tror fan att det finns mer att ge…. Jag är inte helt urkramad än…. Jag kan nog fan MAXA det här. Studsa två steg åt vänster era djävla arbetsvägrare för jag skall fram och om ni inte flyttar på er så kör jag över er!

Vissa moraltanter har varnat för risken att “Gå in i väggen” och den risken lurar väl där nånstans antar jag även om jag själv inte riktigt tar det på allvar. På något sätt känner jag mig för stark och trivs just nu lite för bra på jobbet för att det skulle hända. Och OM det händer så skall jag i vart fall inte gå in i väggen, då skall jag fan springa…. Om man gör nåt så kan man lika gärna göra det ordentligt!

Nu blir det intensiv techno på full volym för att väcka grannarna ur söndagsdvalan, sen middag, fragminspruta och sen bums i säng, i morgon är en ny arbetsdag!

Djävla skit-kropp !

2010-09-30T22:26:00.001+02:00

Jag var på efterkontroll på sjukhuset idag. De ville kolla hur allt var med mig efter attacken av de invaderande meningokockmonstren från yttre Borlänge. De ville även kolla om min blodpropp hade försvunnit.

Jag hade ju fortfarande domningar i högerarmen så de skickade iväg mig på en ny ultraljudsundersökning. Det var ju inte helt oväntat att min skitkropp inte hade gjort sig av med proppen från helvetet och jag blev omedelbart belönad med ett recept på 45 nya fragminsprutor som jag skall sätta i magen på mig själv… (Nej, det var inte okej att sätta dem i magen på sambo, medarbetare eller bara oskyldiga förbipasserande…. jag frågade)

Så nu är jag alltså tillbaka på ruta ett igen, fast denna gången med dubbelt så många sprutor som förra gången… De ville försäkra sig om att proppen verkligen skulle försvinna den här gången.

Och jag som redan har firat av den förra sista sprutan genom att ceremoniellt sätta den igenom en smörgåsgurka (Ett tilltag som förövrigt har väckt en del kommentarer bland mina medmänniskor som öppet har visat sin oro för min mentala hälsa…) FAAAAN !!!!!!!!!!!!!!! – Jag gillar ju inte ens sprutor…

Well… Om min skitkropp har fått för sig att djävlas med mig så skall jag fan hämnas och utsätta den för ett rave-maraton utan dess like. Vi får väl se vem som går vinnande ur den striden, jag eller min kropp, och jag är en envis djävel när jag sätter den sidan till…

Jag skall placera min kropp mitt framför den fetaste högtalaren som jag kan hitta på nästa rave och sen tänker jag stå där och skaka tills arrangörerna bär ut mig under vilda protester. Tanken är att elektronisk musik skall pulvrisera allt tjaffs i ledningarna som jag kan tänkas ha invärtes. Fighten Jag vs. “Min kropp” är såååååå ON, och jag känner mig fan maxad… Kroppen kommer inte ha en suck, den skall krossas !!!

På väg hem från sjukhuset fick jag det dessutom dokumenterat att det finns vissa tider på dygnet som jag faktiskt är nykter… Jag blev stannad i en nykterhetskontroll och var till en början övertygad om att jag skulle få en bot på 1200kr pga att jag i vanlig ordning inte hade bilbältet på mig. Konstapeln var dock snäll (eller djävligt ouppmärksam) för han såg mellan fingrarna gällande det lilla övertrampet. Jag fick blåsa tills det pep i hans lilla dosa och sen sa han “Jag det här var ju negativt, ha en fortsatt bra dag” … Jag frågade: “Är du säker ??!!”

Sen hade jag en skitdag på jobbet och när jag till slut slutade efter 1 timmes övertid så fick jag ytterligare en närkontakt med polismyndigheterna… De hade spärrat av vägen som jag åker på precis innan min parkeringsplats för det var nån stackars sate som hade bestämt sig för att göra slut på allt och hoppa från sin balkong.

Han hade förmodligen inte varit speciellt snabb i sitt tilltag för under tiden som han planerade sitt hopp hade det kommit dit 9 polisbilar, 2 ambulanser och en brandbil som med gemensamma krafter hade blåst upp en jättemadrass nedanför huset. Jag fick snällt vända om och ta en annan mycket längre väg för att komma hem till min parkeringsplats. Nu sitter jag och knåpar samman en Spotify-playlist med titeln “Suicide Songs Vol.1” …. Hittills har jag Kriss-Kross-“Jump”, VanHalen-“Jump”, Tom Petty “Learning to Fly” samt Tom Petty-“Free Falling” men fler förslag mottas tacksamt!

(Med detta sagt så hoppas jag verkligen att snubben eller snubban på balkongräcket tar sig samman och hittar en annan utväg ur sitt helvete)

Ha det gött allihop!

…. sorg….

2010-09-20T19:21:00.001+02:00

Sverigedemokraterna i riksdagen….. “Betraktelser på väg mot världens undergång” känns just nu mer passande än på länge…

Fan att folk är så in i helvete urbota korkade att de inte fattar vad det är de har röstat på.. Jag hoppas i alla fall att de inte fattar, för om de har röstat med full vetskap så är det nästan ännu värre…

Kris i nedre mellanåldern ?

2010-09-12T23:32:00.002+02:00

Hmmm, Jag undrar om jag inte har åkt på något av en regelrätt ålderskris. Det finns vissa faktorer som kraftigt indikerar detta nämligen…

Jag och Dennis har blivit flitiga besökare av rave/stamp/techno-fester den senaste tiden, både i skogen såväl som skumma lokaler i ödsliga industriområden. Jag som fram tills för ett par veckor sedan endast hade intresse av att besöka olika sorters punkspelningar och att mosha i piten tycker nu helt plötsligt att det är riktigt roligt att hela nätterna studsa omkring till slingor av syntetiskt framställda ljudvågor.

Mitt intresse av Göteborgs krogliv har alltid varit helt obefintligt, jag har inte fått ut ett skit av att gå ut och tyckt att musiken som spelas är fullkomligt värdelös. Att däremot åka till okända adresser som annonseras ut via mail endast ett par timmar innan själva festen, hamna i skumma källarlokaler och sedan stå hela natten och skaka/studsa/krampa till musik som bäst beskrivs som en symfoni av maskingevär i händerna på arga anarkister.

Känslan är verkligen att man plockar ut hjärnan, kastar in den i en tvättmaskin, tillsätter ett par väl utvalda stenar samt sandpapper och sedan kör det långa programmet på 90 grader.

Jag förstår att de flesta inte blir det minsta sugna på att utsätta sig för ovan beskrivna behandling eller att befinna sig på platser där man är minst sagt utelämnad åt sig själv om något skulle gå fel, med ett klientel som i många fall är milt sagt tvivelaktigt.

Men jag älskar det!

Jag kan inte förklara det…. Musiken är fullkomligt makalös och så brutal att jag aldrig har upplevt liknande mangel, varenda liten cell i kroppen blir totalt penetrerad av basgångarna, och kroppen förvandlas till en hårt misshandlad studsboll vare sig man vill eller inte.

Nu blir det dock ett par veckors avhållsamhet från liknande tillställningar och de närmaste helgerna kommer spenderas i TV-soffan samt i skogen för nu är trattkantarells-säsongen i full gång.

En annan bra sak som har hänt är att jag förra veckan avslutade min fragminbehandling mot blodproppen som satt i högerarmen.

Den sista sprutan firades av på ett prepubertalt sätt som jag har haft vissa svårigheter att förklara för min närmaste vänkrets…. I början av behandlingen fick jag nämligen en idé för en serie blogginlägg med bilder som skulle gå under parollen “Micke tar sin blodproppsmedicin igenom udda saker”. Tanken kom när jag läste ett tips om att man kunde ta sprutan genom ett plåster om man tyckte att det kändes läskigt att se sig själv bli punkterad av nålen….

Min tanke blev då spontant att det borde funka lika bra med en smörgåsgurka som ett plåster. Själva vetskapen om att förmodligen bli den förste i hela världen som tar sin spruta igenom en smörgåsgurka roade mig på flera olika plan, och att sedan ha en serie med bilder där jag varje dag tar sprutan genom olika saker såsom tomater, duschdraperiet etc. etc. hade jag tyckt vart riktigt riktigt roligt.

Nu var det tyvärr så att min spruträdsla satte stopp för att denna bildserie blev verklighet, men när det förra lördagen var dags att ta den allra sista sprutan så var det även sista chansen att ta den på ett fullständigt unikt sätt….. I detta läge hade jag satt sammanlagt 24 sprutor i magen på mig själv och det kändes inte alls lika dramatiskt längre. Jag var med andra ord redo att förverkliga min smörgåsgurks-sprut-bild.

“Smörgåsgurks-sprut-bilden”

Nu skall i alla fall blodproppen vara väck och jag skall på efterkontroll till sjukhuset den 30 september. Nu håller jag tummarna för att den verkligen är helt borta också…. Smörgåsgurks-sprutor i all ära men så kul är det inte att sticka sig själv varje dag.

Konsten att svika sina ideal…

2010-08-29T13:39:00.001+02:00

Söndagsmorgon, yrvaken, kokar kaffe, sätter mig vid datorn och dubbelklickar på internetloggan…

GP’s hemsida rullas upp på skärmen och de senaste nyheterna gör sitt intåg i mitt medvetande.

En liten bit ner på sidan uppenbarar sig följande artikel som gör en karatespark rakt in i mitt hjärta.

“ Punklegendarerna Sex Pistols släpper sin egen parfym.

Enligt Reuters har bandet sitt namn på en unisexdoft som redan är till salu i Frankrike och ska släppas i USA i september.

Flaskans utseende är inspirerat av bandets genombrottssingel "God save the queen". Doften beskrivs som ”revolution på flaska”- fräscht citronaktigt med inslag av svartpeppar. Det är genom ett sammarbete med ”Elat Libre D’Orange” man har tagit fram parfymen´. Reuters skriver att parfymproducenten hoppas på att följa upp försäljningen med en tvål med namnet "Never mind the bollocks", efter Sex Pistols klassiska album från 1977.”

What the Heeeeeellllllll ????

ÄR INGET HELIGT LÄNGRE?!!!

Parfym och tvål ??!! Sex pistols, jag har nyheter till er……. En punkare fixar sin egen doft JUST genom att hålla sig så långt borta ifrån såväl parfym och tvål som det överhuvudtaget är möjligt utan att själv avlida av odören.

En punkare luktar INTE citron och svartpeppar!, den luktar svett, blod, intorkad öl och ibland lite kiss som nödvändigtvis inte behöver vara hans/hennes egna.

Okej, okej…. Bakgrunden till det här ideella självmordet måste ligga i att de kvarvarande bandmedlemmarna behöver stålar, men fanns det ingen bank som ni kunde råna istället för att så totalt våldta allt som ni tidigare stod för?

Jag hoppas att ni tjänar massa stålar på ert svek, firar med hummer som ni simultant sätter i halsen och dör, sen hoppas jag att ni hamnar i helvetet där Sid Vicious ägnar resten av evigheten till att sparka er i skrevet som hämnd. Allt ackompanjerat till tonerna av Paris Hiltons tafatta försök att göra musik. Hon har förövrigt också släppt en egen parfym, Assholes!

Om nu någon av mina vänner i ett svagt ögonblick får för sig att köpa denna skitprodukt till mig i exempelvis julklapp, födelsedags eller bara som spontanpresent så kommer jag att kasta gatusten och sedan tvinga er att dricka skiten i turbotratt.

Aldrig förr har väl Sid Vicious version av “My Way” känts så passande… “……..The end is near….”

Tre bärs, en shot (och en cigg)

2010-08-11T20:54:00.001+02:00

Folk säger att det inte är jobbigare att ta den här sprutan än en insulinspruta……

Det hade kanske hjälpt om jag var diabetiker och satt sprutor på mig själv sen jag var tre.

Nu skall vi sätta lite sprut(t) på tillvaron.

2010-08-11T18:34:00.001+02:00

Igår var det åter dags för en närkontakt med den svenska sjukvården. Min blodpropp som sitter i armvecket har ju inte försvunnit och efter 4 dagars jobb så började det återigen kännas som att armen domnade av och inte fick tillräckligt med blod. Jag tyckte därför det var en bra idé att kontrollera om det kunde vara nåt allvarligare fel.

Sagt och gjort, kl 14.00 igår fick jag den stora glädjen att betala ytterligare 300 kr i inträde till infektionsklinikens akutmottagning.

Efter en relativt kort stunds väntan fick jag träffa två doktorer som efter en snabb överläggning tyckte att det vore bra om jag fick scanna (Ultraljudsundersöka) armen. Från den här punkten var det rena “Bosse-filen” genom den svenska sjukvården. Inga som helst väntetider. Akutremiss till röntgen, 15 minuters undersökning som visade på en blodpropp som satt lite djupare än man trodde första gången. Sedan bar det av direkt tillbaka till infektionskliniken avdelning 301.

Där mötte jag alla gamla (unga) sköterskor igen. Jag sa att de inte slipper mig så lätt. De sa “Ahhh, just det , det är ju du som bloggar!!”. Därmed gjorde jag ett helt nytt skutt i min bloggkarriär. De kände igen mig, jag bloggar, vilket per automatik gör mig till en kändisbloggare, coolt !

Sen fick jag träffa en doktor till som sa samma sak. Att jag har en blodpropp. Tyvärr var han inte medicindoktor och de enda som fanns kvar just då fanns på akuten. Attans! där stötte jag på den andra proppen, Bosse-filen tog slut och jag tvingades sitta i vårdkö.

Till en början hade jag förhoppning om att det skulle gå relativt fort och då frågade jag om lov att få gå ut att röka. Sen förstod jag att det här kommer ta minst 4,5,6 timmar och då stack jag ner till kebabstället och käkade en kebabtallrik, flyttade bilen, ringde mamma. Mamma tyckte synd om mig för att jag skulle sitta där helt själv och ha tråkigt så hon åkte bort för att hålla mig sällskap. Det var snällt gjort. Vi satt och väntade.

Mamma tjatade om hur illa det var dels att jag röker och dels att jag betalar fullpris för cigaretterna, 50 spänn paketet när man kan köpa smuggelcigg för 30 kr!! Skall man vara ohälsosam kan man åtminstone vara ekonomisk! Jag lovade att bli mer ekonomisk.

När det sedan till slut blev min tur sent, sent på kvällen så fick jag domen. Jag skall ta blodförtunnande sprutor i 25 dagar. De skall jag tydligen sätta i magen på mig själv. För att jag skulle slippa fundera på hur det skulle göras tyckte doktorn att det var en bra idé att jag skulle sätta den första sprutan under uppsikt direkt..

Jag förvandlades till en liten skolflicka och tvekade i säkert 10 minuter sittandes med sprutan i handen. Sjuksköterskan som instruerade tappade tålamodet och var på väg ut för att hämta en spruta med koksaltlösning som hon tänkte sätta på sig själv i utbildningssyfte. Mamma däremot, skrattade så att tårarna rann. Hon tyckte det var jätteroligt att jag inte fixade att sticka in en 2 centimeter lång nål rätt in i magen.

Efter en lång, låååååååååååång, tvekan satte jag till slut sprutan i magen och tryckte ut allt innehåll. Jag tror det är goare att sätta sprutor på andra än på sig själv. Synd att inte sköterskan hade en propp för då hade jag kunnat ge henne min spruta.

Sköterskan muntrade dessutom upp mig med att de förfyllda sprutorna som man får på apoteket har mycket trubbigare nålar så det kommer kanske vara lite segare att komma igenom huden med dem…. What the heeeellll, Det vill jag inte höra… Jag vill att mina sprutor skall vara tillverkade av nån djävla Jedi-master med lasersvärd, typ, Luke Skywalker. De skall vara så vassa att det räcker att titta på dem för att bli sprutnarkoman…

Inte nog med att självstympning inte ligger speciellt högt på listan över “Kul saker jag gillar att göra”. Det är dyrt dessutom, 1500 spänn för 25 förfyllda sprutor. Och då är det inte ens nåt man blir kul av i sprutorna.

Belöningscentrat får alltså ingen som helst utdelning av det annalkande självplågeriet.

Klockan 21.00 är det dags att sätta den första sprutan i hemmets lugna vrå… vi ses.

En fånig bekännelse.

2010-08-02T23:24:00.001+02:00

En blogg skall ju vara personlig, i alla fall om det skall vara en bra blogg. Personliga saker kan ibland vara en gnutta pinsamma.

Idag kom Jennie på mig med en halvt pinsam grej som jag sysslar med ibland när jag känner mig lite nere och behöver en uppmuntrande knuff för att hamna på rätt köl igen.

Jag kör helt enkelt följande youtube-klipp flera gånger om.

Dansen som hon kör precis 0:34 är underbar, fler personer borde dansa så oftare, det hade gjort mig glad.

Helt brilliant!

Att se ett helt cheerleader-gäng med en supersnygg, (Ja, Jag tycker det…… på riktigt), Toni Basil i spetsen framföra en låt helt och hållet tillägnad mig får mig att må riktigt, riktigt bra!

I mitt undermedvetna förstår ju även jag att det inte är om just mig hon sjunger, men det känns så, och det är det viktigaste. När jag var liten lyssnade jag mycket på Carolas version av samma låt men med åren känns det som att jag och Toni kommer mycket bättre överens.

Jag tycker inte heller att just den här låten får tillräckligt utrymme i etern, så om det nu sitter nån mediemogul och läser min blogg så vore jag tacksam för en förändring.

Och så slutligen Jennie… Det är väl inte för mycket begärt att du lär dig den här textmässigt relativt enkla låten utantill, skaffar en cheerleader-dräkt, två tofsar och kör ett liveframträdande två gånger om dagen, morgon och kväll? Jag tror det hade gjort underverk på mitt humör :)

Uttråkad – som satan !

2010-08-01T21:32:00.001+02:00

Igår var jag uttråkad. (En sjukskrivning verkar ha den effekten på mig)…

Jag var riktigt djävla uttråkad… Så jag använde en livlina, jag ringde en vän(?).

- “Dennis, vill du supa med mig?”

- Svar: “Jag skall bara hjälpa Martin att koppla in hans blueray-spelare, jag ringer sen”

2 timmar senare är tristessen inte mindre, snarare tvärtom, och den driver mig att återigen ringa Dennis, a.k.a “Dasse” a.k.a “Tomte nr.2”

J -“Tja, tänkte bara kolla så att du inte har kul nånstans utan mig….”

D- “Jo, det har jag faktiskt, jag är nere på bowlingen och är full som en spruta, men jag skall just gå hem och lägga mig…”

J- “ok, schysst”

Idag… Fortfarande uttråkad som ett svin, dagens höjdpunkt var när LG ringde och frågade hur man skulle fixa ett kvittofel…. (Men så snälla, skjut mig!, Ett “kvittofel” får fan inte vara dagens höjdpunkt)

Jag satte igång att ringa runt bland polarna (återigen “???”) för att hitta på det roligaste jag kunde komma på som inte äventyrade mitt liv…. Svampplockning.

Men då var alla bakfulla.. Alltså…. Jag har en jävla propp i armen, Jag är inte döende, jag får supa (det är dessutom blodförtunnande). Jag får bara inte lov att skada mig för då kommer jag att pissa blod över hela Partille, blodförtunnande mediciner har den effekten) Ring innan era jävla Assholes om ni har tänkt att supa, jag gillar att supa, jag är fan bra på det!!

Hursomhelst, Dasse var för bakfull att plocka svamp, precis som övriga artilleriet av vad man trodde var polare. Så jag ringde Dasses Mamma, Eva, för att fråga om hon ville plocka svamp. Hon blev eld och lågor och ville verkligen plocka svamp.

Nu har vi haft en kanontrevlig dag. Vi har gått långpromenader och hittat både gula kantareller, hallon, smultron och en taggsvamp. Vi har verkligen haft jättetrevligt!

Så nu vet du det,Dasse, antingen får jag följa med ut å supa fast jag är sjukskriven, eller så är risken stor att du får kalla mig “Pappa” lagom till Jul… Och då vete fan om du får några klappar.

Det här är ju svinbra!!!

2010-07-30T00:57:00.001+02:00

Fan, Ibland är spotify riktigt djävla bra! Jag satt och lyssnade på en gammal låt som jag lyssnade mycket på för länge sedan… “Fish” med “mr.scruff”.

Jag ville minnas att låten fanns med på en platta som hette “Ninja Tunes” vilket orsakade en direkt sökning på spotify. Jag hittade inte “Ninja Tunes”. Däremot fick jag upp en träff på “Tiger Tunes”…. Klart värt ett klick för att kolla upp i alla fall. Och så strömmar följande ljudvågor rätt in i örongångarna… ORGASM!

Håll tillgodo, hoppas ni blir lika förälskade i dessa digitala ljud som jag blev…

Sjukskriven och hemmavarande.

2010-07-29T16:11:00.001+02:00

Jahopp, då var det som läkaren på vårdcentralen misstänkte. Jag har fått en propp i blodådern som orsakar domningar och smärta i armen. Det är ingen fara med mig för blodådern var ytlig så läkaren trodde att den, med medicinering, skulle lösas upp på 1-1,5 vecka. Skönt.

Jag var lite orolig att det skulle bli en längre och mer komplicerad behandling med sprutor och skit.

Jag fick dessutom stränga order att inte belasta armen och att ta det lugnt = inte stressa = Jag får inte gå till jobbet, hepp. Jaja, det kanske är bäst att bli helt frisk och att återhämta sig fullt ut innan jag kör igång igen.

Jag klurar dock på om det är värt att köpa den utskrivna medicinen. Jag har googlat och hittat en produkt som är betydligt billigare.

Kan det vara så att det är samma innehåll, bara olika förpackningar? Det låter i alla fall väldigt bra. “Löser proppar, stoppar bakterier och lukt. Desinficerar” Nu är bara frågan… Oralt eller Intravenöst ? Vad tycker ni ?

Fler missöden som inte har förevigats på bloggen de senaste dagarna.

2010-07-27T21:23:00.001+02:00

Förutom den förmodade blodproppen har jag faktiskt råkat ut för två ytterligare missöden de senaste dagarna. Jag hade förträngt dem men blev brutalt påmind när jag nyss bläddrade igenom mina digitalfoton.

Missöde nr 1.

Rakning bör ske under uppsikt, helst i en spegel och i nyktert tillstånd. Man sitter alltså INTE i badkaret och “Viftar” lite på måfå med rakhyveln i nyllet. Då händer tydligen följande förr eller senare.….

Vincent van Gogh var inte tokig, han hade bara (liksom jag) effektiviserat sina morgonrutiner. Synd för honom att de hade barberarknivar på den tiden.

Missöde nr 2.

Man är överlycklig att ha hittat en “fri” internetsajt som streamar alla “Dr.House” avsnitten. Man känner en stor tillfredsställelse och laddar för ett riktigt House-maraton.

72 minuter in i tittandet stannar plötsligt filmen och följande text uppenbarar sig på skärmen. Sadister..

Ibland krävs det inte ens att man har hår på skallen för att få en riktig djävla frisyr…

Passa er, annars åker ni på en propp!, igen..

2010-07-27T20:41:00.001+02:00

Jag har haft samma rubrik på ett inlägg tidigare… Då handlade det dock om Jennie och hennes vaxpropp. Den här gången finns det en relativt stor risk att det är min tur att ha råkat ut för en propp, fast ingen vaxpropp utan en av blod istället, attans nedrans fånig osis.

Jag var ju på vårdcentralen idag för att få svar på vad det är som har spökat i min arm ända sedan jag skrevs ut från sjukhuset. Det gör mer och mer ont för varje dag, har domningar, och gör mig irriterad när folk petar på det.

Min misstanke var att det kunde vara inflammation i nån muskel eller blodåder, men efter en (faktiskt) riktigt grundlig undersökning trodde läkaren att det kunde vara nåt annat. Han skrev ut en akutremiss till infektionskliniken imorgon bitti. Enligt honom så kunde det vara kvar bakterier i armen eller vad som enligt honom var troligare… att jag har skaffat mig en blodpropp, det ni!

Synd bara att läkare skriver på ett helt annat språk, för jag fattar fan knappt nåt av det han har skrivit på remissen. Om jag tolkar hans lapp rätt så har jag utvecklat mediala egenskaper i mitt armveck. Det var värst…. Jag har Palpöm och söker omfång kring armvecket, jovars, lite mer omfång hade inte skadat... Inte nog med det, det verkar som att han har upptäckt en liten, liten “nånting” som palperar “Le Resistance” INNANFÖR min hud, What the heeeeellllll!

Jaja, Det känns i alla fall bättre att det står som det står än om det hade stått: “Grabbstackarn har fått en propp, han kommer att dö, annars äter jag upp min rock… Ge honom ditt bästa knark och låt honom inte lida för mycket, ….p.s. Golf på lördag?? d.s”

Nu sitter jag och funderar på om det är en bra idé att självmedicinera lite i förväg med mina egenutvecklade “Vodka-Treo drinkar”, blodförtunnande OCH skoj i ett- DoubleAction!!!

Den som levrar sig får se…

Jobb, Folköl, Cigg och Sömnpiller

2010-07-26T21:11:00.001+02:00

Trött…. Har kört igenom ett nytt 12-timmars pass, utan lunch. 08.00-20.00. Det var inte planerat men det blev så, skit. Det är kaos på jobbet som jag inte vet hur jag skall få ordning på. Instinktivt vill jag hitta en ny bakterie att smaska på och fly tillbaka till den mysiga infektionskliniken på östra… inget alternativ… krascha gör man på jobbet, utanför gills det inte.

Idag fyller f.d 34/35-åringen år… grattis… jag försökte ringa men du svarade inte.

I morgon är en ny dag. Den kommer börja kl:05.00 och definitivt sluta kl:13.00. Jag har tid på vårdcentralen imorn kl 13.45 för jag tror att de pajjade min högerarm på sjukhuset. Ända sedan jag skrevs ut har jag haft en värk i blodådern som bara har ökat för varje dag. Tror det har spritt sig till muskeln nu.

Den här dagen kommer nu att avslutas på samma sätt som de övriga den gångna veckan.. Med ett sömnpiller, en cigg (eller fyra) och en folköl. Jepp, det sket sig med rökslutandet också. Jag kommer att sluta snart hoppas jag, om bara folk ville sluta köpa trallvirke. Om det finns en gud önskar jag att han kunde göra altaner omoderna.

Idag bjuder jag på en fin gammal låt med Just D, “Grannar”… Inte för att det är nån risk att jag stör mina nuförtiden, men ändå.

Det känns mer och mer som att det åter börjar bli dags för en välbehövlig “Reset”. Anropar “tomte nr.2” och undrar hur utsikterna ser ut för en nattlig skogspromenad inom kort, mot slutet av Augusti kanske?….

Det här är viktigt

2010-07-18T13:34:00.001+02:00

Det här är viktigt. Att få vara ute i det fria och simma med sitt hundskrälle. För ett ögonblick släppa alla tankar på vardagen, kunder, budget, försäljningssiffror och istället bara koncentrera sig på att finnas i nu’et.

Imorgon är det dags för mig att åter köra igång på jobbet efter min frånvaro. Jag känner seriös ångest och oro över att min tillvaro åter kommer innebära 60 timmars arbetsveckor och en stress över att ändå inte hinna med allt som skall hinnas med. Hoppas verkligen att jag kommer lyckas hålla lite hårdare på mina tider och inte köra på som en idiot, det finns ju som sagt betydligt viktigare saker i livet än att slava sönder sig åt någon som i slutänden ändå inte kommer tacka när man har krashat.

En positiv erfarenhet av min frånvaro är också att jag inte är så oumbärlig som jag har trott (och till viss del även hoppats). Bygget brinner inte upp eller går under bara för att jag är borta. “LG” (min försteman) har ställt upp som fan och styrt upp allt så det har funkat kanon med både försäljning, leveranser och bemanning. Det har i och för sig skett på bekostnad av att hela julibudgeten har blivit brutalt våldtagen, men det var oundvikligt eftersom min frånvaro har tvingats ersättas med övertid och extrainsatt personal från övriga anläggningar.

Det känns i alla fall fantastiskt bra att få samarbeta med en så engagerad person och hade det inte vart för honom så hade jag misslyckats med mitt jobb för länge sedan. Gubbarna har verkligen fått slita oerhört mycket men det känns skitbra att de har klarat sig så bra. Jag tror nog att de också har växt i sina uppgifter och kanske fått mer självförtroende i sina roller på jobbet, i alla fall hoppas jag det.

Imorn är det som sagt dags att återigen bita i verklighetens sura äpple och den som lever får se vad framtiden har för sjuka skämt på lut.

Avslutar med sköna badbilder från igår kväll.

Det är klart att Egon fick vara med också, han har ju knappt fått komma ut sen vi hade vår uppesittarkväll i vintras. Han är fortfarande skitkass på att dyka.

SKÅL!

2010-07-15T21:27:00.001+02:00

Den här går ut till alla stackars satar runt om i världen som i motsats till mig inte har möjlighet att kunna ta sig en kall bärs närhelst andan faller på!

Och här kommer några bilder på hundskrället som försökte klättra upp på mig av lycka efter min femdagars frånvaro. (Skulle ju kunna tänka mig att dra iväg 5 dagar till bara för att vara med om det välkomnandet igen)

Ouuups…. Det var ju inte hundskrället, men Jennie var också lite glad :)

Well, min sjukdom börjar lida mot sitt slut vilket innebär att det snart är dags att pallra sig tillbaka till jobbet. Tyvärr kommer detta förmodligen ha en direkt negativ effekt på min inläggsfrekvens :( Synd, för det har varit riktigt kul att få skriva och att ha nåt att skriva om igen.

Ha det gott kära vänner!

Er vän i onödan. // NN4AN_Mike

Resultat i matchen “Skitbakterie vs. NN4AN_Mike” 0-1

2010-07-15T14:19:00.001+02:00

Sådärja, då var jag hemma igen. Det krävs tydligen lite mer än en skitbakterie för att ta kål på en glad gammal trallpunkare. Nu är det dags för en liten summering av de senaste dagarna.

Jag blev ju riktigt sjuk förra torsdagen och fick åka ifrån jobbet med 41 graders feber och kraftig ledvärk. Panodil och Ipren slog ner febern rätt ordentligt så när jag kom fram till sjukhuset hade jag inte längre 41 graders feber. Av testerna som togs på torsdagen (blodprov, urinprov, lungröntgen) så var helt klart lungröntgen den som gjorde mig mest orolig och som fick mig att fundera en hel del. Det är inte kul när man får remiss till lungröntgen efter att ha rökt i 14 år. Jag sa ju även till sjuksköterskan att jag var orolig för resultatet vilket de tog på allvar. Så fort resultatet kom på testerna så var det en sjuksköterska som tittade in i rummet och sa att jag inte behövde oroa mig för svaret och att lungorna såg fina ut.

De hade lika gärna kunnat låta mig vänta tills doktorn kom in och meddelade alla provsvaren samtidigt. Jag uppskattade verkligen att de lät väntan på provet bli så kort som möjligt. Hursomhelst visade inte något av proverna något speciellt och jag blev hemskickad.

När jag dagen efter åter åkte in till akuten så begicks det enda misstaget i min mening av läkaren som kom in på rummet och meddelade att hon skulle sluta om 15 min, kände lite på min hals och sa “Det är NOG halsfluss, ta kåvepenin i fem dagar”. När jag på detta frågade om hon var helt säker för jag hade kollat mina symptom på nätet så hånskrattade hon och sa “Jasså… du har tittat på nätet… vad har du studerat fram då? “ Svårt att argumentera mot en läkare och jag fick åka hem. (jag förstår att varenda patient hon träffar har googlat på nätet och att hon är urless på folks hemmasnickrade diagnoser, men jag har aldrig varit med om att halsfluss ger en i det närmaste förlamande ledvärk och huvudvärk)

När läkaren dagen efter ringde på morgonen och meddelade vad jag hade för bakterie så blev jag uppriktigt orolig, hjärnhinneinflammation kan ha ett ruskigt snabbt förlopp och hela helgen kändes det lite som att gå omkring med en skarpladdad pistol mot huvudet. Det var inte det roligaste jag har varit med om men samtidigt fanns det väldigt många patienter som befann sig i betydligt större fara än mig hela tiden, så det fanns ingen anledning att gå omkring och tycka synd om sig själv. Rent fysiskt så mådde jag ju helt ok under hela min vistelse och det var nästan så jag skämdes över att ta upp en vårdplats.

Även kontaktandet av personerna som jag har haft i min närhet den senaste veckan innan jag blev sjuk gick väldigt snabbt, inom loppet av 10 minuter så var alla namngivna kontaktade och inkallade till sjukhus för att få en penicillindos i förebyggande syfte.

Sjuksköterskorna, sjukskötarna och alla läkarna som jag kom i kontakt med på Infektionskliniken var helt fantastiska!!! De visar prov på en fantastiskt omtanke och tålamod med alla patienterna. De finns alltid på plats med ett leende oavsett om någon vill ha sina mediciner eller bara en kopp kaffe. Jag beundrar verkligen dessa människorna jättemycket!

En underlig sak med sjukhusvistelsen var även att jag för första gången sedan början av April har varvat ner och tagit det lugnt, på riktigt.. Jag har ju kutat på som en gris utan att direkt reflektera över min tillvaro.. Detta har bl.a yttrat sig i att bloggen så gott som helt legat nere och de få gångerna jag har skrivit nåt så har det nästan uteslutande handlat om jobbet. Inte nog med att jag har skrivit sällan, det jag har skrivit har varit skittråkig läsning och att inte nån av mina kära läsare har barmhärtighets-avrättat mig för skiten är en gåta.

Jag har helt enkelt sprungit på och inte känt efter hur jag mår. Efter dessa fem dagarna har jag både känt och tänkt efter och jag inser att det finns massvis av viktigare saker i livet än att kuta på och köra 220 timmars månader på jobbet. Mitt mål framöver kommer vara att hålla hårdare på mina tider och inte låta det skena iväg så som det har gjort fram tills nu. Om detta medför att jag kommer misslyckas i mitt yrke så får det bli så och jag kommer se mig om efter något annat för det är inget alternativ att slava sönder sig.

Ytterligare en reflektion… Om man tar kontakt och pratar med alla så går man titt som tätt på en mina. Denna minan har väntat i hela sitt liv på att någon skall fråga hur det är och tar gladeligen tillfället i akt att tjöta sönder huvudet på en. Lärdom: “Var mer selektiv i vilka du pratar med”

I natt kl: 02.00 fick jag som sagt sista sprutan.. (klart jag tog kort)

Nu är jag hemma men skall strax tillbaka till sjukhuset. En av mina nyfunna vänner har inte fått äta en riktigt flottig burgare på 6 veckor och jag har lovat honom att komma tillbaka med en så fort jag blir utskriven, så klockan 15.00 kommer han få sin efterlängtade rätt.

Tack alla som har varit och hälsat på och alla som har skickat “Krya-på-dig” hälsningar, det har verkligen uppskattats!

(Jag slutar röka på riktigt (igen) på Söndag, Lungröntgen fick mig att tänka till ordentligt)

Invasiv Meningokockinfektion – Status “Utrotad”

Homesickness

2010-07-14T19:03:00.001+02:00

Jag börjar känna mig lite….

Jag fullkomligt älskar stagedivet som snubben gör 14 sekunder in i videon.

Förövrigt så tycker jag att det är rätt så skit att man inte ens på sjukhusområdet kan sitta lugnt och röka en cigg utan att två idioter kommer förbi och försöker sälja droger…

För min egen del så har jag inga problem att tacka nej, men det sitter säkert massvis av människor inskrivna på sjukhuset som har svårare att avstå och att då rikta in sin försäljning mot patienter som skall befinna sig i en trygg miljö känns riktigt djävla lågt tom. för langarsvinen.

Well, that’s it folks, det blev inget positivt inlägg den här gången för jag vart fan sur.

Den sista måltiden…

2010-07-14T16:17:00.001+02:00

…på sjukhuset alltså. Borträknat kvällsmackorna och frukosten imorn. Överskriften borde kanske varit ”Den sista varma måltiden”, men det låter inte alls lika dramatiskt.

Lasagne… Mums ! Jag älskar lasagne. Jag gillar mat överhuvudtaget. Jag tror inte de får tillräckligt med komplimanger för maten här på sjukhuset för tidigare idag när lunchen kom in och jag utbrast “Gud, vad gött det ser ut!” så tittade sköterskan på mig ungefär som att mitt tillstånd kraftigt måste ha försämrats och att jag nog kommer få bli kvar ett par dagar till. Ingen frisk människa kan tycka sjukhusmaten ser god ut, typ… Men jag kan!

Annat nytt under solen. Jag har bytt rum från nummer 1 till nummer 6. I det förra rummet fanns en stor hissanordning i taket ämnad att flytta på folk med. Men eftersom jag kan flytta mig själv och den andra medpatienten inte kan det och eftersom det är enklare att jag byter rum än att montera ner hissen och sedan upp den i ett annat rum, så fick jag flytta.

Helt ok för mig, det blev en oväntad sysselsättning att få packa ner och upp mina saker i ett nytt rum. Jag har rätt lite sysselsättning här i övrigt så det gäller att bli glad åt det lilla :)

Här kommer en bild på min nya dörr och en på utsikten från rummet. Hej då!

Tisdag – Resans slut börjar närma sig

2010-07-13T22:29:00.001+02:00

Idag, tisdag, har förflutit på som de övriga dagarna.

Jag vaknade med frukost på sängen klockan 07.30 av att de kom in med frukost. 2 mackor och en kopp kaffe. Strax därefter kom läkarronden. 1 läkare och 2 sjuksystrar tittade in och kontrollerade hur det var med mig och fortsatte sedan sin rond.

Efter det, morgondusch.

Slötittande på TV fram till kl:10.00 då det var dags för dagens första antibiotikainjektion, alltid lika gött att bli ompysslad och man kan verkligen säga att sjuksköterskorna här är ruskigt professionella. Det finns inget att klaga på. Glada och omtänksamma.

Efter det… Bloggkoll, vem har skrivit vad. Just nu råder det en allmän bloggtorka tycker jag och jag uppdaterar frekvent alla de sidor jag följer flera gånger om dagen i förhoppning att nya bokstäver skall ha dykt upp.

Janne Heffler hade i alla fall ett kul inlägg i morse som gav mig ett uppslag för “Dagens Skoj”. Han hade uppmärksammat sitt horoskop i den lokala tidningen och undrade lite vad dagen skulle bjuda på. Det stod nämligen såhär:

Vattumannen
21/1-18/2
Underlig tisdag som både roar och förskräcker. Det händer ideligen saker du inte alls väntat dig.

Då tänkte jag sisåhär: “Vad hade varit mer oväntat och underligt än om jag, som aldrig har pratat med Janne annat än i kommentarsfälten på varandras bloggar hade ringt upp. Jag menar det borde ju dels vara oväntat, lite roande och samtidigt lite läskigt att nåt generalnöt till blogg-fan ringer upp. Det kan ju bli det första av flera “Stalker-samtal” (oroa dig inte Janne, det komer nog inte bli nån vana)

Horoskop slår ju sällan in till punkt och pricka såvida inte nån hjälper den på traven…

Tänkt och gjort, direkt efter lunchen ringde jag upp Janne och det verkar som att det fick precis önskad effekt :)

Här är länken till Hefflers inlägg om dagen som varit.

Jag låter tilltaget gå under parollen “Uttråkade människor gör oväntade, underliga saker”

Resten av dagen gick åt till att röka cigg, titta på måsar, prata med grannarna, köpa cigg, läsa bloggar, läsa bok…. Och sen kom Dennis och hälsade på. Det var väldigt trevligt, vi stod och rökte och pratade en hel del. Men sen fick Dennis åka hem. Han är inte (lika) sjuk som jag så han får bo hemma. Tack för besöket Dennis !

Och vad gäller min hälsa så skall jag vara utom all risk. Nu är det bara slutspurten för att få väck de sista hårdnackade bacillerna som inte har strukit med ännu. Jag beräknas få den sista sprutan på onsdag natt kl:02.00 och kommer därmed kunna skrivas ut på torsdag runt kl:12.00.

Ha det så gött och… Akta er för barnfamiljerna i skogen…

YCDBRALAI

2010-07-13T13:47:00.001+02:00

Igår kom Kristoffer på besök. Det var jättetrevligt att få träffa en av sina polare och jag har verkligen känt mig bortskämd med besök (även om jag inte har skrivit ner det här i bloggen tidigare). Det ligger en massa människor inskrivna här på sjukhuset som är ruskigt ensamma och som aldrig får besök. I princip alla är dessutom mycket sjukare än jag och har legat/kommer ligga här betydligt längre än min korta blixtvisit på 5 dagar. Jag brukar ägna mina dagar åt att prata med alla inskrivna som jag stöter på och har märkt hur väldigt pratglada alla är. Det räcker med ett “Hej” sen är samtalet i full gång. De senaste två dagarna har jag suttit i timmar och pratat med en kille som ligger inskriven för tuberkulos. Han är hemlös och har varit det sen 1992. I normala fall hade jag, precis som de flesta andra, aldrig haft tid eller möjlighet att sätta mig ner och få chansen att ställa alla frågor om hur det är att vara hemlös, vilka händelser i livet som föranledde hemlösheten och hur man överlever på vintrarna etc. etc.. Helt enkelt bara få chansen att skaffa sig en större förståelse för hur samhället ser ut ur så många olika synvinklar som möjligt. Det känns som att både han och jag får god utdelning av våra samtal.

Det är i alla fall väldigt stor skillnad mellan att ha ett samtal om samhället och om välfärd med en som faktiskt (över)lever på gatan och att ha det med en av sina kompisar som inte heller (ännu) har fallit igenom det sociala skyddsnätet. “Ännu” – för det kan drabba vem som helst, när som helst.

Hursomhelst, samtalen som jag har här på området med mina medpatienter kommer jag behålla för mig själv och inte skriva ner här på bloggen, men jag kan säga att dessa dagarna har varit/är väldigt lärorika för mig på många olika sätt.

Nu halkade jag iväg på ett sidospår som jag egentligen inte hade för avsikt när jag började skriva inlägget.

Kristoffer var som sagt på besök igår. Han hade med sig en liten “Krya-på-dig”-present från honom och Mia.

Vid första anblicken blev jag orolig att det var nån sorts sadistisk utveckling av dansen som blev populär med Village Peoples gamla dänga Y-M-C-A. Jag har vid flertalet tillfällen, oftast, för att inte säga alltid på fyllan misslyckats katastrofalt med rörelsemönstret i dansen och mest sett ut som ett allvarligt skadat trafikoffer med ryckningar efter att någon snott hans rullstol i mina försök att se ut som olika bokstäver i takt till musiken. (mina vänner vet att jag inte är nån John Travolta på dansgolvet och den enda dans jag behärskar till fullo är min egenutvecklade “Köra-bil-dans” till Orup’s “MB”, där jag springer runt i lägenheten och låtsas köra bil och växla och allt annat som hör bilkörandet till).

Vid en närmare granskning insåg jag att YCDBRALAI står för inget mindre än “You Can’t Do Business Running Around Like An Idiot”

En väldigt passande present eftersom jag allför ofta känner att jag just springer runt som en idiot och inte får speciellt mycket gjort. (Inte minst när jag dansar min”Köra-bil-och-växla”-dans)

Jag kommer helt säkert att läsa boken, men frågan är om jag kommer hinna göra det här på sjukhuset eftersom jag som sagt fyller min dag med att träffa alla människor som jag normalt inte träffar. Tack så hemskt mycket i alla fall för boken M&K, både den och omtanken uppskattas jättemycket!

Här är ett annat missöde som drabbade mig i morse när jag klädde på mig för att möta dagens sjuksköterskor.

Attans Bofink- Hål i strumpan! Klantigt av mig att inte kontrollera så att alla medtagna strumpor var hela innan avfärd hit. Nu får jag knalla runt och se ut som en idiot idag. Jag har redan kollat och strumporna som jag har med mig avsedda för onsdagen är hela så det är bara att vika in stortån och härda ut i dag, det blir bättre imorn.

Jag avslutar det här inlägget med två legender inom musikvärlden och som även står omskrivna här ovan. Håll tillgodo kära vänner…

“Bakjours Tillstånd Erfordras” ?

2010-07-12T21:38:00.001+02:00

Det här är en intressant skylt som finns vid ett flertal parkeringsplatser runt om på sjukhusområdet…

Hos mig väckte skylten följande möjliga förklaringar:

Jag ser framför mig en mindre stab människor som ingår i “Bakjouren” och som man kan ringa om…., hemska tanke, KANELBULLARNA TAR SLUT MITT I NATTEN! Då ringer man bara nån ur bakjouren och de hugger tar i sin “emergency-bag” med mjöl, kanel, kanyl och hela kittet, kastar sig in i bilen, åker med ilfart till sjukhuset, parkerar på den dedikerade “Bakjoursplatsen”, springer in och….. börjar baka bullar. Det låter inte troligt, men roligt.

Alternativ förklaring till skylten:

Nåt general-nöt till schemaläggare har inte sett till att tillräckligt hög andel av sjuksköterskorna har representabla ändalyktor och kaos uppstår bland den manliga delen av patienterna som börjar spontan-stroka i en strävan att lämna jordelivet.

“Who you gonne call?!- BAKJOUREN” (såklart) En uppsättning sköterskor med formidabla ändalyktor som bara kastar sig in i sina bakjours-bilar och kommer till undsättning.

Troligt?-Nej… Men en förbannat bra idé till ett porrfilmsmanus, om jag får säga det själv.(och det får jag. Det är min blogg och jag är sjuk, man låter sjuka människor säga vad de vill annars gör de sjuka saker)

Ytterligare en alternativ förklaring till skylten (tråkig):

Bakjouren står för “Bakterie-jouren” men fick inte plats på den lilla, lilla skylten…

Eftersom min nyfikenhet är omöjlig att stilla och jag inte är direkt generad av mig när jag vill ha reda på nåt så frågade jag för en stund sedan sjuksköterskan som kom in på rummet, samt la fram mina tre olika teorier. Hon skrattade gott, men lite nervöst och förklarade sedan att “Bakjouren” är den jouren som står bakom den ordinarie jouren.

Hon såg väldigt seriös ut när hon svarade och lovade att det var sant, men jag känner mig skeptiskt. Varför skulle man skilja mellan de olika jourernas parkeringsplatser?

Om det finns någon i min läsarkrets som har tillräcklig kunskap i ämnet och kan antingen bekräfta sjuksköterskans förklaring eller ge mig den riktiga förklaringen på vilka som ingentligen ingår i “Bakjouren” och vad dessa har för arbetsuppgifter så vore jag uppriktigt tacksam.

Kunde jag inte ha fått vinna en stor pokerturnering i stället?

2010-07-11T18:03:00.001+02:00

Fick precis lite närmare information om vad det är jag har skaffat mig för nåt… Invasiv Meningokockinfektion <— klickbar länk (om det nu finns nåt popcorn därute som inte förstod det)

Bra jobbat, säger jag! Duktigt att pricka en sjukdom som bara 60 pers om året får i Sverige varav dessutom ca 10 % dör, fint ska det va!

Jaja, det är väl det som skiljer en 16-17 årig festivalbesökare som är singel, mot en 32 åring som är sambo sedan 11 år och får för sig att han skall på festival… Den ene kommer hem med en normal sjukdom som de flesta kan stava till såsom “Herpes”, medans den andre drar på sig “Invasiv Meningokockinfektion” som skulle få Fredrik Lindström att skita i byxan om någon bad honom bokstavera det.

Det hade vart roligare att vinna på lotto för oddsen är väl ungefär de samma ?

Ha det så gott nu era invasiva meningokocker!

En liten (inte så svår) rebus.

2010-07-11T12:54:00.001+02:00

Läkarna säger att jag tydligen är en…..

……just nu, och att det är viktigt att jag inte påfrestar mitt immunförsvar ytterligare genom att exempelvis bada i förorenade sjöar, dricka alkohol eller åka till jobbet under mina permissioner.

Men det skulle jag aldrig få för mig att göra, för jag försöker bara att….

(Fotnot… För er som inte visste det innan så ligger hemligheten bakom Bee Gees unika röster i deras val av brallor)

Dagens Outfit

2010-07-11T09:03:00.001+02:00

Inlagd i rum 13

2010-07-10T21:11:00.001+02:00

Sådärja, då har man gjort sig hemmastadd i sin nya lya för de närmaste fem dagarna. Jag fick rum nr 13 och ni som känner mig och min elakartade skrockfullhet kan förstå hur glad jag blev över det….

Livet på sjukan är inte helt olikt festivallivet som jag fick uppleva i förra veckan (Fast jag tror dom har mer droger här). Man får ett armband med sitt namn och personnummer, (både som text och som streckkod). När man har armbandet på sig så får man röra sig fritt på området och prata med de övriga besökarna. Det är rätt kul. Min närmaste granne har bott här i 5 månader, han får sin antibiotika direkt in i hjärtat. Han sa att jag nog också skulle få det och visade mig sin anläggning som han hade monterad på bröstet. Då blev jag kallsvettig, illamående och gick in på mitt rum för att spy och svimma litegrann, men jag hann trycka på den röda larmknappen innan.

Nu var väl inte min infektionspoäng tillräckligt hög för att jag skall få min antibiotika direktinjicerad i hjärtat, för jag fick min i armen, pjuh!

Andra saker man kan göra här när man har tråkigt är t.ex att knalla ner till Pressbyrån, säga till personalen att man är inlagd på infektionskliniken och att det på grund av smittorisken nog hade vart fint om de kunde hjälpa till att plocka ihop ens varor som man har tänkt att handla. Jag är fullt medveten om att detta kan uppfattas som lite elakt, men jag hade tråkigt och reaktionen var obetalbar. De hjälpte mycket riktigt till att plocka ihop varorna och det var knappt så de ville ha mina pengar :) (Hoppas det är ny personal där imorn så man får tillfälle att göra om det)

Med desinfekterade hälsningar

“Pressbyrå-terroristen”

Hjärnhinneinflammation.

2010-07-10T09:38:00.002+02:00

I dagarna två har jag ihärdigt besökt östra sjukhuset på grund av 41 graders feber och en ledvärk som har gjort mig totalt rörelsehindrad. Första dagen fick jag ta lungröntgen, blodprov och urinprov som inte visade något. Så jag blev hemskickad.
Igår åkte jag in igen, nya prover. Min infektionspoäng hade tydligen ökat från 4 till 200 från torsdagen till fredagen. Jag kunde fortfarande inte röra på mig pga ledstelheten, men läkaren sa att det nog är halsfluss och att jag skulle åka hem. Mysko tyckte jag.

I dag ringde de från sjukhuset och sa att min blododling visar på hjärnhinneinflammation och att jag skall pallra mig upp dit ASAP. Ha! - där fick de, jag visste väl att det var nåt knas på riktigt med mig.

Jag kommer tydligen bli inlagd i 5 dagar för att få den riktigt fina intravenösa antibiotikan, jag kommer kanske blogga om det finns tillgång till internet, annars ses vi (förhoppningsvis) igen om ett par dar kära vänner.

// Nåldynan.

Peace And Love 2010

2010-07-04T20:28:00.003+02:00

Då var man hemkommen igen efter att ha tagit del av årets upplaga av L&P festivalen i Borlänge. Det var ju på sätt och vis redan i december som resan började med den här upptäckten. Jag har haft det svinbra. Jag och Thommy stack ju som bekant upp på onsdag eftermiddag och kom fram till Borlänge strax innan kl 21.00. Vi fick upp tältet rätt snabbt och hade överseende med att det var snett som fan, för att istället kunna korka upp första bärsen. Det är roligare att supa än att sätta upp tält.

Första kvällen/natten såg vi i princip inga band, men vi stannade till i 4-5 minuter vid Thomas DiLeva som inte imponerade något vidare på mig i alla fall.

Dag två (torsdag) började med stekande sol och en hejdundrande baksmälla som trollades bort på 5 minuter med hjälp av 2 whiskeyshots och några öl. Kim, en av våra tältgrannar erbjöd mig en yoghurt-shot, men jag tackade nej, Hon ville säkert bara väl, men jag stoppar inte i mig vad som helst på morgnarna.

Torsdagen skulle förutom en stekande sol, massa öl och onyttig festivalmat även bjuda på NOFX, Skumdum, Alice in Chains och två nya riktigt sköna vänner.

NOFX gick på scenen klockan 18.00 och bjöd på en skitbra spelning, jag älskade blandningen av låtar från i princip hela deras karriär och att det inte var så mycket fokus på deras senaste alster som det har varit på de tidigare spelningarna. Jag gjorde ett flertal besök i moshpiten men kände att konditionen inte längre räcker för att jag skall klara av att kriga konstant under en hel spelning. Ett magiskt ögonblick var bland annat när de körde “Stickin´ in my eye”

Fat Mike bjöd som vanligt på en massa mellansnack som de flesta verkar vara trötta på när man läser recensioner och snackar med folk i allmänhet, jag tycker dock att hans mellansnack fyller en viktig funktion.

Jag tycker det är roligt när han ger lektioner i okonventionella samlagsmetoder till publikens allra yngsta deltagare, var annars skall de få reda på vad som menas med "Feltching". En fullkomligt ovärderlig information den dagen nån snubbe kommer fram och frågar om man inte vill komma förbi och söndags-feltcha lite grann. Jag vet att jag har prepubertal humor men jag ser tyvärr inga utsikter för att detta kommer att ändras inom någon snar framtid.

Har inte så mycket mer att säga om denna spelningen annat än att den kommer att bli riktigt svårslagen, men jag kommer såklart att finnas på plats för att se dem försöka även nästa gång.

Direkt efter NOFX spelning började Skumdum lira på “Tropico-scenen” Det hade varit riktigt fint om schemaläggarna hade låtit oss få en liten paus på minst en timme mellan dessa två banden som ändå får sägas drar samma publik. Då hade man haft möjlighet att häva ett par bärs och ladda batterierna en smula innan det var dags för nästa kollektiva självmordsförsök, på ett trevligt sätt, i moshpiten.

Jag såg och studsade i alla fall till halva Skumdums spelning innan jag gav upp, kastade in handuken och gick till puben precis bredvid för att fylla på min lekamen med öl. Skumdum bjöd i alla fall också på en svinbra spelning och vi fick även höra flera gamla låtar på svenska till publikens stora glädje. De nya låtarna på engelska är på inget sätt dåliga, men de gamla som framförs på svenska är riktigt fina. Skumdum har dessutom blivit riktigt riktigt tajta live sedan jag såg dem senast på “Henriksberg” i samband med att de släppte “Skum of the Land”-plattan. Jag hoppas på att få se dem många gånger till och att det snart kommer nytt material från dem.

Inne på puben träffade vi Mette och Bryan genom att Bryan sa “Titta där är den där NOFX-snubben igen” (fast på engelska). Jag tyckte han och Mette såg riktigt sköna ut för jag lider inte bara av skylt-fetishism utan även av Mohawk-fetishism. Jag skulle skaffat en egen om det inte vore för den ständigt växande kala fläcken som hindrar mig från några som helst kreativa utsvävningar på den fronten. (Mamma, nu antar jag att det inte längre känns lika jobbigt att jag rakar skallen). Mette och Bryan bor i Kalifornien bara ett stenkast ifrån Fat Mike och Mette rekommenderade direkt att vi skulle komma över till dem för att vara med på “PunkRock Bowling”. Det hade vart svinball och man får väl se vad framtiden har i sitt sköte.

Vi satt och tjötade en bra stund innan det blev dags att pallra sig iväg för att se Alice in Chains, ett band som jag helt har lyckats missa fram tills dess, men jag tyckte helt klart att de hade flera fina låtar, (tack Thommy)

Jag blev dock inte kvar speciellt länge på Alice in Chains spelning utan begav mig snabbt tillbaka för…..

…… Jepp, Mer öl !

Festivalen fortsatte med spelning från en för mig helt okänd grupp som heter “Babian” (Inte “Bobby-On” som jag trodde ända in på fredagskvällen) Hysterisk skånsk rock punk som påminde mig om Bob Hund även om dessa hade schysstare melodier. (Jag fastnade aldrig för Bob Hund) De har även gjort signaturmelodin till SVT’s “Sommarlov” som håller på som bäst just nu.

Efter Babian gick vi förbi Robyns spelning… utan att stanna.

Eftersom vi hade bokat vår tältplats på den lugna campingen där nästan inget var tillåtet (i alla fall kändes det så när man såg den här tavlan)

så var vi ju väldigt nyfikna på hur det var på den andra campingen. Vi blev glada över vårt val att bo på den lugna campingen, där det är tillåtet att supa hur hårt man vill, så länge man inte skräpar ner, kastar bajs på de andra besökarna eller väsnas efter kl 02.00 på nätterna. Skillnaden mellan de två campingarna var brutal. Vår var ren, gräset grönt och bajamajorna luktade hallon och var riktigt hemtrevliga.

Den andra campingen var ett renodlat slagfält och det pågick ett konstant världsrekordförsök i vem som kunde vara mest störd i huvudet. När 25000 människor deltar i en 6 dagars tävling i “vem som kan vara vidrigast på det mest originella sättet” så blir resultatet helt klart intressant, men inte speciellt fräscht.

Brian som aldrig har varit på en liknande festival förut blev mycket riktigt både imponerad och en smula äcklad av vad han bevittnade. Mette var glad för hon ville visa Bryan hur det var på en normal svensk festival ala’ “Hultsfred” och den poängen hade inte riktigt gått att förmedla på den “lugna campingen”

Det här f.d. tältet fick till exempel tjänstgöra som toalett sedan dess ägare förhoppningsvis hade övergett det. (Risken är dock överhängande att tältets rättmätige ägare bara var iväg för att se nåt av sina favoritband för att få återse det i det här skicket en timme senare…) En optimist hade i det läget tänkt, “Gött, nu har jag nära till toa, och det är inte lika kvavt i tältet sen de skar upp det”…. Jag fick aldrig veta vad tältets ägare tycke om den genomförda modifieringen, men detta är förmodligen vad som händer om en 16-17 åring får fri tillgång till öl/sprit, sprayfärger och en uppmaning att göra nåt “Skitsnyggt” med det lilla tältet på prärien.

Jag ägnade en stor del av mitt besök på den andra campingen åt att detaljstudera folket. Det var kul, men tyvärr lyckades Thommy, Mette och Bryan att slarva bort mig.

Det var otur för jag hade inte med mig mitt eget lokalsinne och efter att jag blev borttappad så var det verkligen skitsvårt för mig att hitta ut från “Bajs-campingen” och hem till den lugna…………. 2 timmar tog det att bara hitta en utgång, sen tog det ytterligare en bra stund att hitta till den lugna campingen och vårt tält.

Mitt besök på den andra campingen medförde att jag missade “KENT” som jag hade lovat Dennis att kolla på, sorry.

En bra grej med den andra campingen var att Brian fick chansen att lära sig lite mer svenska. En snubbe förklarade att Bryan skulle säga “Snow-Penny Ashlet” . Det var roligt.

Det hände en massa fler saker under P&L fast jag orkar verkligen inte skriva ner dem nu. Ni får hålla tillgodo med en massa bilder så får vi se om jag gör en edit i nåt senare skede och fyller på med mer text. Tills dess…

Tack Thommy, Mette, Bryan och hela Borlänge för en grym festival. Glöm inte… “Poo-sausage” och “Sorry, No Pants”

Länkar till andra som också var där….. Posta gärna en länk i kommentarsfältet om Du var där och har bloggat om festivalen.

Inkzine

http://www.dt.se/noje/peacelove/article685463.ece

Jag vet att jag suger…

2010-06-29T23:08:00.001+02:00

…på att blogga och att även de allra trognaste vid det här laget har gett upp hoppet om en uppdatering…

Det är inte mitt fel utan mitt jobbs. Well, hursomhelst, Jag drar till Peace and Love i Borlänge imorn. Ortnamnet till trots tänker jag inte bo speciellt länge i Borlänge utan jag kommer tillbaka på lördag kväll,(om allt går enligt planerna). Jag skall se NOFX, Skumdum och Troublemakers, Jag skall bada i lera, äga moshpiten och pissa blod.

Förhoppningsvis kommer jag inte att supa väck kameran och lovar att återkomma inom en relativt snar framtid med en detaljerad sammanfattning både i text och bild.

//Cya in the Pit !

Detta var länge sedan…

2010-05-07T07:32:00.001+02:00

Årets premiärbad: Status “Uppdrag utfört”

2010-05-02T09:43:00.001+02:00

Jag har länge sagt att jag kommer köra årets premiärbad den 1 Maj. Det var på håret att detta skulle misslyckas men när jag kom på att det bara var 2,5 timme kvar av 1 maj kl 21.30 igår så blev det fart på mig. Jag droppade idén för min granne, Andreas som kunde tänka sig att bada. Jag ringde min kompis Niklas och frågade om han kunde tänka sig att köra mig och Andreas upp till björndammen, hålla motorn igång medans vi “Attack-badade” och sedan köra oss hem igen. Sagt och gjort, Niklas stod nedanför huset 10 minuter senare, vi var ombytta och klara. En snabb resa upp till sjön, en sista tanke for genom huvudet att jag nog inte är riktigt frisk, sen hopp i plurret. Kristoffer valde att avstå från att bada men hade kommit ner för att beskåda och dokumentera idiotin, han är nog smartare än mig. Hursomhelst årets premiärbad är avklarat, och badsäsongen är officiellt igång.

Bonustimmar

2010-04-25T21:17:00.006+02:00

Idag ringde Jimmy för att berätta att han är sjuk med feber och inte kan komma till jobbet imorn. Då får jag ta hans pass, HA, där fick han!
Min övertid är gratis och jag behöver varken lunch, sömn eller vila, jag är maskin.

By the way... Detta såg kul ut... Tror jag skall testa imorn

Du är en bra hotdog?!

2010-04-25T10:41:00.002+02:00

Innan jag kunde kila iväg till jobbet var jag ju tvungen att knalla ut med hundskrället.
Efter den lilla promenaden delade jag hiss med spanjorskan i huset. Hon klappade Ella och vi utväxlade de sedvanliga fraserna, "Allt bra?, Fint väder? etc.." När hissen stannade på min våning sa hon "Du är en bra hot-dog" samtidigt som hon fortfarande klappade Ella. Jag skrattade nervöst och tyckte det var en udda grej att säga....
Det var först ca 10 sekunder senare när jag låste upp min dörr som jag förstod att hon hade försökt säga "Ha en bra dag".

Nu drar jag till jobbet på riktigt...

Söndag... Min första lediga dag på över två veckor.

2010-04-25T10:04:00.001+02:00

Det är Söndag och min första dag på över två veckor som jag enligt schemat är ledig...

Nu drar jag till jobbet....

Jag kommer nog fan fixa det här....

2010-04-22T22:34:00.003+02:00

Hela dan har gått som på räls, jag känner att jag börjar få koll på grejjerna som värsta fack-mannen. Jag rekommenderade en tant som tänkte köpa en säck cement för att använda som akvariesand att det kanske inte var världens bästa idé och gav henne adressen till närmaste zoologiska butik som jag trodde kunde ha mer passade produkter.
Hon blev glad för att jag hade varit hjälpsam. Jag var glad för jag tyckte det var roligt att hon ville ha cement i akvariet. Sen stod jag och tantens son och skrattade åt två fastbundna pudlar utanför butiken som var i full färd med att föröka sig.

En av anledningarna till att jag började skriva den här bloggen var att jag ville föreviga min fylle-dikt "Tetris-ismen". Min alldeles egna "-ism". Jag kan bara konstatera att det är många raka klossar nu och känslan som infinner sig är ungefär som refrengen vid 0,55 i Melpo Menes fina låt "Hello Benjamin", Ett riktigt gött gung helt enkelt :)

Ha det gott allihop :)

En skön snubbe

2010-04-21T19:40:00.001+02:00

Idag hittade jag en skön snubbe i vår container. Han var i full färd med att rota igenom allt vårt skräp. Följande konverastion utspelades:

Jag- “Hej"

Skön snubbe- “Hej där!”

Jag-“Vad gör du?”

Skön snubbe- “Jag plockar metall”

Jag- “Jaha, varför då?”

Skön snubbe-“Jag köper ert slängda metallskrot, det har jag alltid gjort”

Jag-“Jasså, men det tror jag nog inte stämmer va? “

Skön snubbe- “Jodå, det stämmer”

Jag- “Hmmm, men vi har ju bara funnits här i 5 dagar, jag är platschef här och känner inte till att vi har sålt nåt metallskrot till dig och dessutom slänger vi ju bara trä i den här containern”

Skön snubbe - “Aj Fan, Jag måste nog trott att jag var i en annan container, Sorry kompis!”

Jag- “Det är lugnt, hoppas du hittar rätt container”

Kunder…. På gott och ont

2010-04-20T22:07:00.001+02:00

Kom just hem från ytterligare ett dubbelpass, dels mitt eget schemalagda pass och dels min sjuka medarbetares pass som jag fick ta. Efter stängning fick jag den stora glädjen att fixa i ordning efter den stora kallaballiken som dagen har bjudit på. En positiv grej är att butiken redan slår de två övriga redan etablerade butikerna i regionen försäljningsmässigt men det är väldigt tungt att få ta en såpass så stor del av lasset själv. Idag blev det ett nätt litet pass från 07.00-21.00, men jag hann med att ta en 15 min lång lunch. Måste hitta fler medarbetare…

Kunderna är ju givetvis en förutsättning för att jag skall ha ett jobb, men ibland kan de vara en aning påfrestande. Om man håller på att fixa med något så kan man se hur en kund från 200 meters håll spänner ögonen i en och målmedvetet börjar vandra mot en som en värmesökande missil.. Frågorna som ställs av kunderna kan delas upp i två kategorier.. Självklara och såna som kräver ytterligare arbetsinsats av mig. En av de vanligaste frågorna är; “Jobbar du här?” vilket är en av de i särklass dummaste frågorna eftersom hela min arbetsklädsel består av stora logotyper med butiksnamnet. Det är en enkel fråga att besvara men den brukar dessvärre oftast direkt följas upp med en mycket jobbigare fråga som oftast innebär att jag får ännu fler sysslor på ett redan fullsmetat schema. Ett bra sätt för att slippa bli avbruten i det man håller på med är att springa. Genom att springa var man än skall med ett ansiktsuttryck som ser ut som att det brinner i andra änden av butiken så lyckas man faktiskt skaka av sig de flesta målsökande frågekunderna. Man får mycket mer gjort av sina sysslor på det här sättet men i längden blir det jobbigt att springa överallt. Tyvärr vet jag inget annat sätt just ännu men om någon av er, kära läsare, har tips på hur man gör sig osynlig för kunderna och ostört får jobba med sina sysslor så tar jag tacksamt emot tips i kommentarerna.

Nu är det dags för en cigg, en folköl, en dusch och sen sängen.

Dom kallar mig "Plank-Hitler"

2010-04-19T21:22:00.001+02:00

Jag vet att jag lovade att blogga mer nu när jag har börjat mitt nya jobb. Men mitt nya jobb har verkligen tagit upp precis all min tid. Jag har jobbat och sovit. I snitt jobbar jag 12-13 timmar om dan. I torsdags körde jag ett mysigt 17 timmars pass från 07.00 till 24.00 sov i 3,5 timme och var tillbaka på jobbet kl:05.00 på fredan.... På onsdag kommer jag ha jobbat varje dag i två veckor, men om allt går enligt planerna så kanske jag kan vara ledig en halv dag på söndag :S

Hur som helst har mitt nya jobb bjudit på både eufori och förskräckelse. Ena stunden kan allt kännas fantastiskt för att i nästa stund bytas mot kaos och panik.

Just nu har dessutom en i personalen blivit sjuk i halsfluss så jag får den stora glädjen att få ta hans schemalagda timmar också :)

Jag har även fått sätta ner foten och ryta till för att markera vem det är som bestämmer vid ett par tillfällen när en av de gamla anställda på företaget demonstrativt har ifrågasatt ALLT jag har sagt enbart för ifrågasättandets skull. Det var inget jag tyckte var speciellt kul, men i ett så här tidigt skede när en grupp håller på att formas så är det extra viktigt att ledaren inte blir överkörd av sin personal, för då kan man lika gärna se sig om efter ett nytt jobb direkt. Efter två dagars maktkamp mellan mig och den aktuelle personen har det faktiskt funkat väldigt bra mellan oss de senaste två dagarna och jag hoppas att det skall fortsätta så.
De två gamla rävarna som har jobbat på företaget i 4 år vardera är ju trots allt fantastiska resurser med all sin erfarenhet och på många sätt kan jag förstå att det kan kännas konstigt för dem att det kommer en helt ny person utifrån som inte har någon koll alls på vad jobbet och branchen går ut på som skall bli deras nye platschef, men jag tror ändå att jag är helt rätt för jobbet som jag tror till största delen går ut på att vara maskin och att bara köra på.

Just nu så gör jag i alla fall mitt bästa för att så snabbt som möjligt behärska alla mina arbetsuppgifter och det börjar så smått kännas som att jag nog kommer fixa det. Jag trycker hårt på vikten av att det skall vara städat och rent på hela anläggningen och jag tror att min personal kallar mig för "Plank-Hitler" i smyg...

Nu är det dags att gå och lägga sig, skall vara på jobbet kl:05.00 imorgon bitti och kommer förmodligen få köra på till 20.00 med tanke på att en person är sjuk, Jippi Ka YEEY !

Jag är ju punkare igentligen, det känns inte som att jag beter mig så just nu... Jag kanske är en efterbliven punkare... God Natt.

Krossad...

2010-04-10T22:47:00.004+02:00

Jag kom hem igår. Har varit borta i tre dagar på en sorts intensivkurs för att få en uppfattning om vad mitt nya jobb innebär. Har jag blivit klokare efter dessa tre dagarna?- Nej, Jag har blivit förvirrad och undrar vad jag har gett mig in på. Känslan är lite som att hoppa bungee-jump och inte riktigt vara säker på om snöret verkligen sitter fast runt benen... Det hela kan lika gärna sluta med en monumental Faceplant och jag förvandlas till ett illavarslande exempel på en person som har tagit sig vatten över huvudet. Förut drev jag en liten butik med en årsomsättning på ca 3,5 miljoner, och nu skall jag tydligen styra en stor anläggning med en beräknad årsomsättning på 50-60 miljoner och ett produktsortiment som jag inte har någon som helst erfarenhet av.

Det känns som att jag har lurat skjortan av flera personer de senaste dagarna och att jag igentligen inte alls är mogen för att lyckas ro i land det här projektet. De senaste dagarna har jag känslomässigt växlat mellan eufori och panik. Ena minuten känner jag mig helt övertygad om att jag kommer klara av jobbet galant för att i nästa sekund tro att nån närsomhelst skall knacka mig på axeln och säga "Hörrö grabben, vi har kommit på att du är en bluff så du kan väl ta och knalla hem igen".

Det har blivit en massa timmars jobb i alla fall och på kvällarna svingar John Blund flitigt med sitt basebollträ och han får in rediga träffar varje gång för jag är helt slut, så jag har helt enkelt inte orkat blogga. Det är lite synd för jag hade gärna velat få ner alla tankar och funderingar som snurrar just nu och kunna gå tillbaka nån gång i framtiden och läsa om hur jag kände just nu.

Den nya butiken skall ha invigning och öppning nästa fredag, det skall komma en massa pampar från kommunen och det kommer tydligen bli högtidligt värre. Detta kommer väl även bli dagen som min officiella avrättning kommer äga rum. Jag kommer hur som helst inte att ge mig utan fight! Om jag överlever den närmaste veckan och invigningen så kommer jag att jobba på som en gris och räknar inte med att få någon ledig dag de närmaste 5-6 veckorna.

Jag avslutar det här inlägget med en passande låt från Offspring...
"With a thousand lies and a good disguise..... "

Arbetslös-No More!

2010-04-06T21:01:00.001+02:00

Med kniven mot strupen och ett stadigt minskande antal kvarvarande A-kassedagar har jag den senaste tiden lagt på ett litet kol i mitt jobbsökande.

Jag har flitigt skickat iväg ansökningar och fått komma på flera intervjuer.

I förra veckan ringde de från ett jobb som jag faktiskt hade glömt att jag har sökt (!). Killen i andra änden av telefonen frågade om jag fortfarande var intresserad av jobbet som platschef på ett av deras varuhus som inom kort kommer att öppna bara 300 meter från mitt hem. Jag var givetvis väldigt intresserad och vi bestämde tid för intervju två dagar efter.

Dagen D laddade jag upp med en relativt rejäl frukost, (I min värld är allt som är maffigare än en cigg och en kopp kaffe=rejäl frukost) Det blev fralla, cigg, kaffe och ett glas Berocca. Efter frukosten spelade jag SKUMDUM’s låt “Ställ Dig Upp” svinhögt och dansade en passande dans i vardagsrummet. Detta sysslade jag med i ca 20 minuter och det var precis vad som behövdes för att få adrenalinet att flöda fritt genom hela systemet.

Jennie var inte hemma, vilket är tur, för att se sin 31-åriga pojkvän studsa runt, spela luftgitarr och skrika till skränig punk kl:9.00 på morgonen kan få den starkaste att tappa hoppet.

När jag var färdig med min enmanna slam-dance/luftgitarr show tog jag det faktiskt lite lugnt och försökte tänka på alla i min bekantskapskrets som önskar mig välgång och lycka på den kommande intervjun. Det är fantastiskt när man mentalt kan känna att man har sina vänner och släkt i ryggen som önskar en att allt går vägen och det bygger upp självförtroendet ytterligare.

Sen var det dags att knalla ner till intervjun som gick smidigt och det var i stort sett samma gamla standarfrågor som alltid kommer på anställningsintervjuer.

I dag, efter en lång påsk-väntan, ringde äntligen telefonen igen och jag blev erbjuden tjänsten! Lyckan var/är total och jag skall iväg på en tredagars intensivkurs imorgon.

Tack alla ni som har trott på mig och som aldrig gav upp hoppet att det skulle bli något av pojkvaskern, det har betytt mycket med alla lyckönskningar som jag tyvärr av skrockskäl inte har vågat svara på.

Det känns som att jag står inför ett helt nytt kapitel i min livs bok och det känns både spännande och lite farligt men jag kommer satsa helhjärtat på det så får vi se hur det går…. Forts. följer.

Håll tummarna för mig imorgon, ni som fortfarande finns kvar.

2010-03-31T12:44:00.001+02:00

Hejsan kära läsare, ni som inte har gett upp hoppet och som fortfarande trillar in här i förhoppning om att få ett livstecken. Jag ber om ursäkt för min digitala frånvaro och hoppas på att snart kunna återuppta mitt skrivande på allvar..

Mitt uteblivna skrivande har berott på att i princip alla bokstäver i min dator har gått åt till att skriva ansökningshandlingar som i förlängningen förhoppningsvis skall leda till att jag får ett nytt jobb. Det har helt enkelt saknats bokstäver och ord till att fylla bloggen med.

J och Z; Tack för kommentaren som värmde fantastiskt mycket, jag lovar att skärpa mig.

Cherin och Mohammed: Snart är jag tillbaka med er igen, måste bara fixa ett par saker först :D

Imorgon blir ett potentiellt vägskäl i livet som kan komma att förändra allt, så håll gärna tummarna att allt går vägen…

Jag vill inte gå in närmare på vad det är som skall hända men lovar att återkomma med en förklaring inom kort, tills dess håller jag hårt i trä och skjuter skarpt mot svarta katter som har för avsikt att korsa min väg.

Samma kriterier.

2010-03-03T18:39:00.001+01:00

I lördags kom Charlotte förbi tillsammans med min och Jennies ettåriga guddotter Marion. Marion och Ella kommer bra överens. Ella gillar barn och Marion tycks gilla små håriga varelser med svans, dessutom är de i princip jämngamla och båda går på alla fyra.

Marion hade fått en tesked och mugg att leka med, vi är ansvarsfulla och tyckte det var bättre än kniv och handgranat.

Vid ett tillfälle i lekens hetta såg vi hur Marion skrapade teskeden mot Ellas bak. Vi skrattade gott åt detta men i nästa stund såg vi hur Marion förde skeden mot munnen. Vi skrek “Neeeej!” i kör och lyckades precis hindra henne från att stoppa den i munnen.

Ur ett rent vetenskapligt perspektiv kan man fascineras över hur lika kriterier små barn och hundar har gemensamt för vad man kan stoppa i munnen. Ur ett annat perspektiv är det bara äckligt..

Med tanke på alla likheter mellan små barn och hundar tycker jag att det är hög tid att vi antingen börjar förbjuda små barn i mataffärerna eller börjar tillåta hundar att följa med in.

Egon’s återkomst

2010-02-14T04:34:00.001+01:00

Klockan 04.24 ringde det på dörren och där stod Egon.

Han hade nyktrat till och kommit fram till att han ju faktiskt inte har någonstans att ta vägen… han bor ju hos mig och ute är det 10 minusgrader. Han bad så mycket om ursäkt för att han ville äta upp mig. Jag är inte långsint. Vi kramades och lovade varandra att aldrig bråka igen.

Ella var skeptisk… Hon har svårt att lita på öldrickande krokodiler…..

En lördagskväll med Egon.

2010-02-14T00:23:00.002+01:00

Det var länge sedan jag hängde med Egon, men idag kröp han fram. Luften hade gått ur honom när sommaren lämnade plats åt hösten, men lite konstgjord andning var allt som behövdes för att han skulle vakna ur vinterdvalan. Han tittade lite skeptiskt på mig och undrade om det verkligen redan var dags att åka till sjön för att bada. När han sedan tittade ut genom fönstret och insåg att snön fortfarande ligger djup och att det är långt tills Kung Bore kommer dra tillbaka sina trupper så blev han rent av förbannad.

Vår återupptagna vänskap kunde inte fått en sämre början…

Jag var dock snabb med att erbjuda honom en öl i baren och sen satt vi där igen som de goda vänner vi alltid har varit, jag och Egon.

Vi pratade gamla minnen från sommaren som gått och grillfester vi haft. Vi pratade om gammal tandkräm och om att skicka Norrlands Guld-mössor till bloggskribenter vi gillar.

Jag berättade för Egon att jag har planerat en heldag för honom inom kort. Han kommer få åka pulka, spåra räv, hoppa Bungee-jump från bron som går över säveån, klättra i träd och massa annat roligt som krokodiler vanligtvis aldrig får uppleva. Egon var exalterad, men tyvärr är han inget vidare på att hantera sitt alkoholintag. Sanningen att säga så super han som värsta fjortisen så det dröjde inte länge innan han låg på golvet och hotade med att äta upp mig.

Jag tyckte att det var hög tid för Egon att dra! Jag tolererar mycket men när mina vänner börjar se mig som potentiellt tilltugg så är gränsen nådd. Eftersom jag själv var betydligt nyktrare än Egon så hade jag inga problem med att eskortera honom till hissen.

Gissa om han kommer ha bakfylle-ångest imorn över sitt beteende mot slutet av kvällen. Hur som helst ser jag fram emot den kommande heldagen med Egon. Jag tror att vi bägge kommer att få det riktigt roligt.

När Egon hade gått kom Ella fram och såg lättad ut över att det vansinniga monstret hade stuckit. Jag hade erbjudit henne en öl om det inte vore för att jag tycker människor som festar med sina hundar är riktigt djävla skumma.

En gammal kitefilm till…

2010-02-10T21:55:00.001+01:00

Eftersom jag nyligen har lärt mig hur man lägger upp filmer på youtube så får ni stå ut med att kolla på den här gamla filmen som jag spelade in för nästan ett halvt decennium sedan…

Hej då kompisarna.

Historiens vingslag

2010-02-10T01:05:00.002+01:00

Ibland hittar man antikviteter där man minst anar det. Härom dagen tog tandkrämen slut. I min jakt på renare tänder rotade jag längst in i badrumsskåpet och blev uppriktigt lycklig när jag fann en stackars kvarglömd tandkrämstub. Det var en röd tandkrämstub i metall. På tuben stod det “Tandkräm” med stora bokstäver så det rådde ingen tvekan om dess innehåll.

Glad över mitt fynd skruvade jag raskt upp korken. Det flöt lite beige vätska ur tuben först men sen kom det skinande vit tandkräm. Just den här tandkrämen minns jag tydligt från min barndom eftersom det var i princip det enda tandkrämsmärket som min mamma brukade köpa. Den här gången smakade den inte lika starkt och mint-igt som jag mindes den, men jag förklarade det med att smaklökarna kanske har försämrats lite under årens lopp.

Jag fortsatte ändå att använda tandkrämen ett par gånger till men blev lite nyfiken på om det eventuellt kunde stå ett “Bäst före-datum” någonstans på tuben. Jag brukar aldrig ta någon direkt hänsyn till “Bäst före-datum” utan snarare se det som en sport att äta grejjer med passerat datum. Jag tror att det är nyttigt med extra bakteriekulturer, och man vill ju vara kulturell…

Den här gången slog jag dock alla rekord när det gäller att använda gamla produkter. På tuben stod inget “Bäst före-datum” men däremot ett tillverkningsdatum; år: 79 vecka 1….

Årgångstandkräm! Det ni! Just den här tandkrämen har alltså väntat i lite mer än 31 år att bli använd, nästan lika länge som jag har funnits! Jag blev glad och upprymd över min fina tandkräm, fast Jennie har köpt sig en ny tandkräm, en modern som kommer i plast-tub med “Klick-kork”. Hon uppskattar inte antikviteter på samma sätt som jag.

Just den här tandkrämstuben tror jag har upplevt en resa genom att bli köpt när jag var lite mer än ett år gammal, sen måste den ha hamnat i vår gamla sommarstuga och legat där i mer än ett decennium utan att få äran att bli använd. När mina föräldrar sedan sålde stugan för ca 10 år sedan måste jag ha tagit hand om den vid flyttrensningen. Sen har den hängt med i ytterligare 1o år och fått vara med om ytterligare en flytt när vi bytte lägenhet.

Och så nu äntligen för två dagar sedan fick den äran att användas till det den var skapt för. Undrar om den var lika glad som jag över detta och om den kände en lättnad över att inte gå till spillo utan att få fullborda sin uppgift.

Till nästa gång lovar jag att försöka komma på nåt intressantare att skriva om än gammal tandkräm, hej då… (ni som orkade läsa ända hit)

Uppdrag:Limpa – Status: “Utfört”

2010-02-05T21:52:00.001+01:00

Jag har fullbordat mitt uppdrag. Limpan är bakad, och provsmakad. Om jag skall betygsätta min limpa så ger jag den 5 brödrostar av 5 möjliga.

Helt fantastiskt, att jag kunde baka, det trodde jag inte, jag upphör aldrig att förvåna mig!

Om ni också vill prova på att baka så står receptet i förra inlägget. (Bli inte ledsna om ni inte lyckas lika bra som jag, alla kan inte kunna konsten att baka, så är det bara)

Tills nästa gång,… Lev väl, och må maskarna inte frodas i er grönsakssallad!

Limpan-Första försöket.

2010-02-05T21:10:00.003+01:00

Med en dåres entusiasm gav jag mig i kast med uppgiften att slå hål på myten att det är jobbigt att vara kvinna med allt som hör könsrollen till.... såsom storbak.

Jag ägnade 5 minuter i köket åt att blanda ihop ingredienserna som bestod av..

6 dl fullkornsvetemjöl
1 dl solrosfrön
1 dl havregryn
2,5 msk bakpulver
1 tsk flingsalt
5 dl filmjölk
0,8 dl sirap

Jag hällde smeten i en sockerkaksform och skickade in allt på 160 grader mitt i ugnen. Så långt var allt frid och fröjd, jag tog ut segern i förskott, klappade mig själv på axeln och började googla på “könsbyte”.

45 minuter senare såg mitt experiment fortfarande lyckat ut och det återstod bara att separera själva bröd-bakelsen från formen.

Tyvärr beslöt sig halva brödet för att stanna kvar i formen och fiaskot var ett faktum.

Eftersom jag är envis som en bergsget så lät jag inte detta lilla misslyckande hindra mig från att snabbt blanda ihop en ny smet och nu får jag vänta i 45 minuter till…

Jag återkommer senare.

Jag skall baka !!!

2010-02-05T19:13:00.001+01:00

Efter att ha läst på Hefflers blogg att han har lärt sig att baka bröd så skall jag också göra ett försök. Han är ungefär lika gammal som jag +- ett halvår så om han kan så borde väl jag också kunna.

Det skall nämnas att jag inte har några som helst förkunskaper i matlagning och att jag misslyckas med att värma en fiskgratäng i ugnen. Om jag inte startar en lägenhetsbrand så återkommer jag med bildbevis lite senare. Tjipp å Hej // Bagar-Mike

Med nya besökare kommer ansvar...

2010-02-05T17:28:00.003+01:00

Min besöksstatistik har ju ökat rätt rejält de senaste dagarna villket jag givetvis är väldigt glad för. I och med detta följer ansvar att uppdatera och fylla på med bokstäver på sidan, annars kommer ni antagligen snabbt att tröttna.
Tyvärr kommer mina nya läsare att märka att jag är en "periodare" utan dess like när det gäller att skriva inlägg i bloggen.. Ibland kommer det flera inlägg under en kort tid, och ibland kommer det inte något på flera dagar. Det beror på att jag oftast vill ha något att skriva om innan jag börjar knappa på tangentbordet.

Igår skrev jag ett inlägg, men valde efter en stunds övervägande att inte publicera det. Anledningen till den uteblivna publiceringen var att jag tog mig en tankeställare om vilken kurs min blogg skulle ta.

Inlägget handlade om Kissie, och det var inget snällt skrivet eftersom jag verkligen har svårt för henne och hennes negativa inflytande på unga tjejjer som hon sprider genom sin förvånansvärt populära blogg. Jag tycker att hennes attityd gentemot sin familj och tjejjer som inte perfekt stämmer överens med hennes skönhetsbild är fruktansvärd och ville för en stund bara sätta ner foten och säga att det inte är okej att bete sig hur som helst.

När mitt inlägg om Kissie var klart igår, tillsammans med en ihopredigerad sång som låg klar att publiceras på youtube (!) så läste jag igenom allt en gång till och kom fram till att jag inte vill halka ner i träsket att bli en hat-bloggare (det finns redan tillräckligt många såna) vilket innebar att inlägget inte publicerades. Nog sagt om detta. Jag hoppas att Kissie växer upp och att hennes ideal ändras, för hennes egen skull.

Förutom att inte publicera inlägg så har jag ägnat det senaste dygnet åt att:

* Spåra räv (För skojs skull, inte för att jag vill äta räv)
* Sökt jobb, för jag vill verkligen ha ett nu. (Inga normala människor spårar räv på dagarna)
* Lagt upp en gammal kite-film på youtube som jag spelade in 2004.

Här kommer filmen :)

Vikten av att kommentera...

2010-02-02T21:56:00.007+01:00

Man kan dra vissa slutsatser utifrån besöksstatistiken som Google Analytics och Bloggtoppen levererar.

Den senaste tiden har jag lämnat min egocentrerade bubbla och besökt andras bloggar vilket även har resulterat i att jag inte har kunnat hålla mig ifrån att kommentera deras inlägg.

Här kommer en screenshot på vad som hände strax efter att jag hade skrivit på Cherin och Mohammeds Blogg.

Om man nu tar och analyserar vad det var som hände så kan man relativt enkelt förstå att ca:100 personer blev hitlurade av mina kommentarer, förlorade 2 minuter av sina liv, bestämmde sig för att det som står är skit och lovade sig själva att aldrig återvända.

Slutsats: Jag har lurat hit för smarta människor som inte lockas av smörjan jag skriver.

Lösning för att få bestående besöksstatistik: Jag måste börja kommentera mer på bloggar vars läsarkrets samlade IQ får grannens guldfisk att framstå som Einstein, **ehem Kissies blogg **Harkel**'

Jag misstänker att dessa läsare inte har lärt sig hur man stänger ner en webbsida och enda gången jag kommer tappa läsare är när de har råkat ut för hårddiskkrash.

Min besöksstatistik kommer därmed aldrig mer att utsättas för att se ut som Enrons aktiekurva.

Eftersom det är statistiken som styr hurvida man kommer tjäna stålars på sin blogg eller ej och inte innehållet, så kommer jag inom kort att kunna livnära mig på min smörja precis som ovan nämnda och Blondinbella. Eventuellt kommer jag även att införa dagens outfit för att mina nya läsare inte skall känna sig helt vilsna. (I mitt fall är det samma outfit varje dag, Kamoflage-byxor och svart luvtröja så det kommer räcka med att jag tar en bild men klistrar in den dagligen i ett nytt inlägg med nytt datum)

Well, Mohammed orkade inte heller blogga...

2010-02-02T20:42:00.002+01:00

Mohammed verkade inte heller ha ork att blogga och eftersom jag inte längre kan med att sno deras inlägg rätt av så har jag hittat ett eget youtube-klipp att dela med mig av...

Folk som gör oväntade saker.

2010-01-31T19:23:00.003+01:00

På eniros kartor kan man i Gatuvy ibland få se roliga saker på människor som gör oväntade saker. Zomma in på fönstret, andra våningen i den här bilden t.ex.

Min spontana gissning är att mannen på bilden precis som jag också är arbetslös med för mycket fritid. Nu skall ni inte tro att jag ägnar en stor del av min tid till att surfa runt på eniros gatuvy utan detta inlägg är mer eller mindre stulet direkt från Egoinas Blogg

Ett slag för småföretagaren i Bellevue-rondellen

2010-01-31T17:28:00.004+01:00

Ibland snubblar man över sidor på nätet som markant skiljer sig från allt annat som man är van vid att se. Med min marknadsföringsutbildning i botten vet jag att det är A och O att skilja sig från konkurrenterna om man vill ta marknadsandelar och bli Nr.1 i konsumenternas medvetande.

Här har vi en kille som också har fattat och som förmodligen har anlitat de bästa IT-konsulterna vid utformningen av sin hemsida.

Jag kan riktigt se det framför mig när hemsidan för första gången presenterades och restaurangens ägare utbrast "Ja,Ja,JA, Vid Allah, SÅ SKALL DET SET UT! - MER LASER!"

Bedöm själva, här kommer länken till Falafel-Mästaren och missa för guds skull inte att läsa informationen på sidans högra del i nederkant....

Det råder väl inget tvivel om var man skall köpa sin falafel nästa gång det suger till i kistan... och ni som inte har den stora lyckan att som jag bo bara ett stenkast ifrån detta gastronomiska högkvarter får passa på nästa gång ni är i Gbg.

P.S Notera också att snubben, (inte helt oväntat), har monterat en parabolantenn på sitt gatukök :D

En studie i Raketkunskap

2010-01-30T23:54:00.003+01:00

Lördagen bjöd på soligt och vindstilla väder. Perfekt för att syssla med luftrums-terrorism.
Robert och Jimmy stod för hårdvaran i form av raketer och raketmotorer.

Jag stod för dokumentation och redigering.
Här kommer resultatet.

Min stöld

2010-01-27T22:30:00.001+01:00

En immigrant från Polen gick in i en polisstation i New York för att rapportera att hans amerikanska fru planerade att döda honom.
Den vakthavande polisen blev intresserad av detta, och han frågade, "Hur säker är du på att hon ska döda dig? Har hon hotat att döda dig?"

"Nej, svarade den nervösa invandraren.

"Hörde du henne berätta det för någon annan att hon ska döda dig?"

"Nej"

"Har någon berättat för dig att din fru kommer döda dig?"

"Nej"

"Varför tror du att hon kommer döda dig?" frågade polisen.

"Jag hittade en flaska på byrån och jag tror att hon kommer förgifta mig!"
Han räckte polisen den misstänkte flaskan.

Polisen tog en titt på etiketten på flaskan och började skratta högt.

Invandraren blev upprörd och sa,
"Vad är så roligt? Kan du inte se att etiketten på flaskan så står det 'Polish Remover'?!"

Jag orkar inte mer.

2010-01-27T17:57:00.002+01:00

Jag orkar inte låta min följetångshistoria ockupera min egen blogg längre och tar mig friheten att fylla på med nya inlägg. Den som vill får fortfarande givetvis bygga vidare på historien, men för min egen del är den ett avslutat kapitell.

Vad har jag då sysselsatt mig med de senaste dagarna? Jo, jag har läst andras bloggar.
Det började med att jag läste lite på Egoinas Värld men tyckte att hennes mammas blogg som inte helt oväntat heter just Egoinas Mamma var lite roligare. (No offence, Egoina)
Hursomhelst utspelade det sig en rolig äktenskapsförmedling mellan Egoinas mamma och Mohammed som tillsammans med sin syrra driver bloggen "Cherin o Mohammed" . Det var ju svårt att inte fastna för den underbara humorn med självinsikt som dessa två muslimer visar prov på och det resulterade i att jag inte kunde hålla mig ifrån att kommentera en massa på deras inlägg.

Jag tycker det vore bra om fler som inte dagligen har kontakt med muslimer hade kunnat hitta till deras blogg för att få insikt i att de flesta muslimer inte har som främsta mål att bomba skiten ur era hus, utan att det är en ytterst liten extremklick som drar skam över en religion som i grund och botten står för precis samma goda grundvärderingar som alla andra religioner i världen.

Mitt kommentars-bombande ledde inte bara till en flerdubbling av trafiken till min egen blogg utan även till att Cherin förärade mig i ett inlägg med ett Polenskämt som jag för en gångs skull inte redan har hört och som ytterligare en gång visade prov på deras taktfulla skämt kring andra nationaliteter.

Sen blev jag nyfiken på de andra som frekvent kommenterade på Cherin och Mohammeds blogg och hittade på så vis följande läsvärda bloggar; Allt utom Räkor , Pubestown och i förlängningen även Helena Berglund (Hon postade en spotify-låtlista på Pubes blogg med låtar som vittnade om en välutvecklad musiksmak) .
En av kommentatorerna på Cherin o Mohammeds blogg är "Sega Kinesen" som aldrig länkar till sin egen blogg och när nyfikenheten till slut fick överhanden så fick jag ta till mitt främsta vapen i IT-djungeln, jag Googlade. Tyvärr är "sega kinesen" för seg att ta tag i sin egen blogg men är däremot väldigt aktiv som kommentator på flertalet andra bloggar. Kanske att kinesen bygger upp en efterfrågan som resulterar i en besöksexplosion den dagen som hon/han sätter igång och blogga på allvar, vad vet jag....

Mitt nästa inlägg kommer att vara ren och skär stöld, Jag kommer klipp-och-klistra in Cherins polenhistoria in i min egen blogg. (Jag hoppas att hon inte hugger av mig högerhanden för det)

En berättelse, med er hjälp!

2010-01-22T19:25:00.004+01:00

Hallå där !
Jag vet att många av mina besökare är duktigt störda i huvudet. (Det måste ni vara annars hade ni inte läst den här skiten).

Nu vill jag försöka dra nytta av vår kollektiva galenskap genom att skapa en följetångs-historia.
Jag börjar historien med en mening sen fyller ni på med fortsättningen i kommentarerna.
Det finns ingen begränsning i hur många gånger man får kommentera och bygga på historien.

På detta sätt hoppas jag kunna utvinna själva essensen av vad som inte står rätt till med oss.

(Trots att jag väldigt gärna vill få kommentarer på mina inlägg så kommer jag i just det här fallet ta bort kommentarer som inte direkt bygger vidare på historien, eftersom det snabbt kommer bli grötigt och oläsbart , jag hoppas på er förståelse för detta. Mvh "Cencur-Micke")

Nu kör vi så får vi se vad slutdestinationen blir.....

"Det bodde en fet budbärare i Spånga...... "

Tänkvärt

2010-01-14T16:55:00.001+01:00

Den man ligger med får bädda.
Den som tar, han har.
Det man inte minns, har inte hänt.
Det man inte vet, har man ingen aning om.
Det vi inte gör idag slipper vi göra om i morgon.
Förtala är silver, förtiga är guld.
Gammal kärlek kostar alltid.
Liten stuga kallas ofta stort dass.
Den som bara kollar i backspegeln kör oftare i diket.
Den som dricker ensam har bara sig själv att fylla.
Den som gräver en grop åt andra får 88:50 i timmen.
Den som spar han har men inte roligt.
Det finns inga dumma frågor, bara dumma människor.
Det som inte tar död på en... får en i alla fall att må riktigt dåligt.
Det är med kärlek som med whisky, den tar slut.
Dåliga flickor är inte det sämsta.
Framtiden var bättre förr.
Hårt arbete lönar sig i framtiden, lathet lönar sig nu.
Ju fler kockar desto större fackförening.
Livet är hårt, men orättvist.
Man har inte roligare än man köper ut för.
Man lever bara en gång och många inte ens det.
Ropa inte gay förrän du är inne i häcken.
Älska din nästa, men var diskret.
Även den starke får ta i när han skiter.
Även i de lugnaste vatten drunknar man.

Sälj:Svart Guld - Köp:Brunt Guld

2009-12-22T13:29:00.008+01:00

Jag har sålt alla mina Malka Oil aktier och investerat rubbet i min hund Ella som jag tror har bätte förutsättningar att lyckas.

Jag köper mat till henne och det kommer ut bajs i andra änden.

Jag tror att bajs är undervärderat av marknaden och om bara rätt investerare får upp ögonen för bajs så är jag övertygad om att kursen utan tvekan kan rusa upp med flera hundra procent redan under första kvartalet nästa år.

Det är vansinnigt att bajs är så lågt värderat och efter att ha gjort en teknisk analys av bajsets kurshistorik så ser man tydligt att det väntas glada tider för alla som är snabba att lägga vantarna på bajs.

Närmast ser vi med spänning fram emot mellandagarna eftersom julen brukar betyda att släkt och vänner ger rikligt med korvar och annan julmat till Ella vilket kan få produktionen att öka explosionsartat, Oh happy days!!...

Man kan tyvärr inte handla med bajspapper på Stockholmsbörsen ännu men intresserade investerare kan kontakta mig direkt för att köpa andelar i detta lilla upstreamföretag, Ella AB.

Här nedan kan ni se en trevlig bild av det bruna guldet som är tagen på våra utvinningsfält i Norra Partille. Vi i ledningen har god anledning att tro att det finns gott om oupptäckt bajs på våra arealer som bara väntar på att hittas av våra framstående geologer.

Peace & Love 2010 - See ya in the pit !

2009-12-08T22:56:00.002+01:00

Idag var en bra dag.
Jag hittade sommarens största händelse, Peace & Love 2010 i Borlänge
(28 juni-3 Juli).

Inget kommer kunna hålla mig därifrån! "Skumdum" kommer, "Sick Of It All" kommer ,"NOFX" kommer och bokningarna har bara börjat! Det kommer bli sjukt bra, dessutom kommer jag hinna värma upp Moshpit-musklerna på West Coast Riot som i år körs den 17 Juni. Jag kommer överdosera Punk i sommar, tjoho!

mer sjövett

2009-07-19T01:51:00.001+02:00

kitepremiär 2009

2009-07-11T00:49:00.009+02:00

Igår var det äntligen dags för mig att återuppta kitandet. Det var sjukt länge sedan jag var ute sist (Våren 2008). Kändes riktigt bra att få känna på vädrets makter och stå på brädan igen.
Jag var nere i Björkäng med "Hattfan". Nu när premiärsurfet är avklarat kommer det bli många fler sessions i år :)
Givetvis utan flytväst helt enligt stadgar fastställda i MFFFUF.
(Nedersta bilden är på Hattfan.)

MFFFUF- Mot flytvästlagen !

2009-07-09T02:09:00.003+02:00

Det har kommit till min kännedom att det inom en inte alltför avlägsen framtid kan komma att bli lag på flytvästanvändning i samband med båtåkning. Detta måste förhindras till varje pris!
Tydligen stryker det med ca 100 personer årligen i drunkningsolyckor som hade kunnat förhindras om personerna hade haft flytväst på sig. Säkerhet, javisst, men inte till vilket pris som helst. Jag menar, ta en titt på bilden här nedanför, flytväst är skitfult och folk som bär flytväst kommer utveckla depressioner med massvis av hemska följdsjukdomar. Folk som förlitar sig på flytvästen lär sig heller aldrig att simma utan kommer utan tvekan att drunkna den dag de hamnar i plurret utan sin kära flytväst.

Jag röstar för att man lämnar flytvästen hemma och bunkrar upp med folköl i båten när man skall ut istället. Om man under hela båtturen håller en jämn ölkonsumtion och låter bli att rapa bort all fin kolsyra som samlas i kistan så kommer man få minst lika bra flytförmåga som med vilken Flöjtväst som helst. (För riktigt,riktigt små barn som ännu inte har lärt sig att gilla öl kan man istället använda Coca-Cola. Häll colan med hjälp av en tratt ner i barnets mage innan båtfärd och skaka varsamt, sen flyter ungen som en kork. Om man vill vara extra säker på att kolsyran inte slipper ur barnet så kan man använda gaffatejp för att täta, detta har även en tystande och lugnande effekt)

(O.B.S! Det är inte jag på bilden och personen på bilden behöver nödvändigtvis inte hålla med mig i mina åsikter bara för att det ser så ut, han kan ha fått bra betalt för att ställa upp på att arrangera bilderna också, även om det inte är troligt)

Jag avslutar härmed mitt inlägg med ett passande skämt.

Sten har inga armar.
Sten har inga ben.
Sten kan simma.
Inte långt, men djuuuuuuuupt.

Fotnot.

MFFFUF är en systerorganisation till "TEAM BADROCK" som inom kort kommer att hålla sin årliga stämma där frågan om flytvästlagen kommer att tas upp. Eventuella flytvästbärande medlemmar kommer att uteslutas utan omröstning...

Vuxen ?!

2009-06-26T13:19:00.003+02:00

Igår var West Coast Riot på bananpiren, men inte jag.
Jag var sugen att åka in, inte minst när min gamla klasskamrat från gymnasiet Crale ringde vid 11 tiden och frågade vart i helvete jag höll hus. Det hade varit sjukt kul att få sin årliga dos av "attack-fotografering", knuffande och "kast-med-liten-kompis". Dessutom vill man ju inte gärna ge upp sin titel som världsmästare i Mosh-Pit på walk-over... För er oinvigda stackare som just nu sitter som fågelholkar vid datorskärmen och läser "Mosh-Pit" men tänker "Potatis-mos??!" kommer här en liten instruktionsfilm...

Men just nu sitter jag som sagt här dagen efter en av de finaste tillställningarna man kan gå på och är inte det minsta blåslagen, utan tinnitus, och utan minsta tillstymmelse av baksmälla.

Vän av ordning frågar sig; Hur kunde det gå så här fel?, Skall vi skylla hans frånvaro på bristande uppfostran av hans föräldrar?, Lider han av någon läskig sjukdom??

Svaret är förmodligen mer skrämmande än någon har kunnat föreställa sig.
Det kan vara så hemskt att jag har drabbats av "Vuxendom" och jag befarar det värsta... Det kan vara obotligt. Givetvis skall jag göra mitt bästa för att bekämpa vuxendomen och kommer säkert att ägna de närmaste dagarna åt barnsliga tilltag och överkompensera gårdagens bristande omdöme.

Till mitt försvar vill jag dock påpeka att jag inte tyckte att årets lineup av band var i närheten så bra som föregående år. Jag ville se "sick of it all", "Social Distortion", "Raised Fist" och "Pennywise". Jag hade nästan kunnat döda för att få höra Bro Hymn med Pennywise live.
Men att betala 750 spänn i inträde, och sedan förmodligen bränna ytterligare 1500 spänn inne på festivalområdet bara för att se ett par band som inte tillhör favoriterna bar mig emot, jag kommer kunna ha väldigt mycket roligare för de stålarna på andra sätt, (exempelvis kan man köpa 56 vattenmeloner a' 40 kr/st för den summan och kasta dem från min barkong på 9'onde våningen)

Vid 31 års ålder har jag skaffat mig tillräckligt hög självkännedom för att veta att jag hade spenderat alldeles för mycket tid inne i något av öltälten och betalat överpris för utspädd folköl.
Med tanke på hettan som rådde igår hade jag inte heller varit en social och vänlig person utan hade suttit ihopkrupen över min utspädda ljumma folköl i skuggan likt Gollum och väst åt förbipasserande.

Till nästa år vill jag skicka ut en vädjan till festivalkommittén.
Boka: Rancid, Skumdum, NOFX (igen, de har ju trots allt släppt en ny fin platta) DLK, (för jag missade dem förra året), Dropkick Murphys och Charta 77

Nu skall jag ut i världen och bekämpa min vuxenhet...

19780613....

2009-06-13T00:03:00.002+02:00

...föddes jag. Och jag har inte haft fel sedan dess. Ett vandrande wikipedia skulle man kunna kalla mig. 31 år gammal, men ser inte en dag ut äldre än 17. Rätt vacker om jag får säga det själv. Vid invägning nu ikväll, 92 kg... ju mer Mikael desto bättre. Inte nog med att jag är smart och vacker... Jag är ödmjuk dessutom!
Grattis på förödelsedagen önskar jag mig själv!

Ryssland: 0 (noll)

2009-06-10T17:37:00.001+02:00

Den sura cyklisten

2009-06-01T23:12:00.004+02:00

Det är lustigt hur ett par osannolika sammanträffanden kan leda till att helt fredliga människor som jag själv kan råka i trångmål när de minst anar det.
För ett par veckor sedan satt jag på min barkong på nionde våningen och njöt av ett fantastiskt väder och en iskall öl.
Jag betraktade folket som gick förbi nere på trottoaren och hade det riktigt mysigt.

Plötsligt såg jag hur en fiskmås hade fått tag på en brödbit stor som en halv limpa. Måsen hade stora problem med att hålla både sig själv och limpan flygande och den tappade limpan flera gånger men lyckades fånga upp den i fallet. Samtidigt som jag intresserat följde fiskmåsens kamp med den halva brödlimpan kom en cyklist farandes uppför cykelbanan nedanför huset.
Måsen tappar givetvis sin halva brödlimpa precis när cyklisten är nedanför min balkong och den föll bara en halvmeter ifrån cyklisten, som tvärnitar och börjar se sig om efter vem fan det var som hade kastat limpan på honom.
Måsen vågade inte plocka upp sitt tappade skrovmål som låg brevid den uppenbart förbannade cyklisten och hade vid det här laget flugit iväg en bit där den satt på tryggt avstånd och iaktog sin brödbit.

Detta roade mig givetvis och jag hade i all uppståndelsen ställt mig upp för att kunna se hela skådespelet lite bättre. Det cyklisten nu fick se när han tittade upp var mig, ståendes med en öl och ett brett leende som skulle behöva opereras väck.
Jag hade också misstänkt mig för att ha kastat brödlimpan om jag hade varit i cyklistens alldeles för tajta kläder.
Han började hötta med näven och jag kände att jag behövde förklara att det var fiskmåsen som hade tappat brödet och att jag bara var en oskyldig betraktare. Det är väldigt svårt att låta trovärdig när man står 9 våningar upp och skriker att det var fiskmåsen som tappade brödet.
Hur som helst hade jag tur för cyklisten var obeväpnad och lät mig undkomma med blotta förskräckelsen. Han cyklade iväg skakandes på huvudet och fortfarande tydligt skitsur över att ha blivit bombad av en halv skogaholms limpa.

Undrar om han har berättat för sina polare om att mongot på våning nio i första höghuset har skaffat sig en hobby att kasta brödlimpor på förbipasserande och att man skall vara vaksam när man går förbi.

Tur att mina vänner som känner mig vet att jag aldrig skulle få för mig att kasta brödlimpor.

Dramatik i min aktieportfölj..

2009-05-11T00:54:00.003+02:00

När jag investerade hälften av mina sparade slantar i Malka Oil och samtidigt bröt mot nästan alla tips som gäller aktiehandel, nämnligen att mestadels investera i stabila företag, diversifiera, d.v.s sprida riskerna mellan flera olika företag och eventuellt krydda portföljen lite med högrisks företag var jag inte riktigt beredd på att det kunde bli så här dramatiskt:

MALKA OIL: VICE STYRELSEORDFÖRANDES BOLAG OCKUPERADE FÄLTEN MED BEVÄPNAD STYRKA
Malka Oils fält ockuperades på fredagen av säkerhetsföretaget Shjit-West som tillhör bolagets vice styrelseordförande Michail Malyarenko. Vaktbolaget flög in med styrka på 22 män varav merparten beväpnade till Malka Oils fält i Tomsk-regionen i västra Sibirien. Rysk polis från regionen har därefter avväpnat styrkan. Ingen personal har kommit till skada. - Det viktigaste är att ingen har kommit till skada i den uppkomna situationen. Enligt den information som finns tillgänglig idag kan vi också konstatera att all utrustning på fälten är intakt. Det är fortsatt oklart om produktionsstörningar uppstått säger Fredrik Svinhufvud, VD för Malka Oil och fortsätter; - Det känns överflödigt att säga att den här typen av agerande är fullständigt oacceptabelt, även om Malka Oil för närvarande befinner sig i en öppen konflikt med Michail Malyarenko.

Det skall bli spännande att se hur detta påverkar kursen imorgon....

Jag skulle inte bli förvånad om Michail efter detta utspel kanske inte blir bjuden på Fredrik Svinhufvuds födelsedagskalas i år.

Arbetsamt att vara arbetslös

2009-05-10T13:36:00.006+02:00

Släpp fångarna loss-Det är vår!

Jobbet i Norge är avklarat jag har varit hemma i en vecka.

Den första veckan i frihet har dock kantats av byråkrati och att prata i telefon med bakåtsträvande blankett-fetishister på Alfakassan. Blankett-fetishister är personer som lider av svår motvilja att hjälpa folk och som tänder sexuellt på att dela ut olika blanketter som måste fyllas i. Det räcker inte att fylla i en blankett utan för varje person som blir arbetslös måste de förmodligen skörda en mindre regnskog för att kunna producera den pappersmängd som krävs för att ta fram alla blanketter.

På grund av att alla blanketter skall behandlas av någon stackars sate som har drabbats av den stora olyckan att ha råkat ut för "Jobb" så är just nu handläggningstiden på Alfa-kassan 12 veckor. Om det hade varit färre blanketter så hade handläggningstiden kunnat kortats ner till en halvtimme.

Men det är klart... Ingen på Alfa-kassan vill att handläggningstiden skall vara kortare för då kommer massvis av de stackarna som jobbar med att granska alla blanketterna bli överflödiga.
Om de blir överflödiga kommer de snart att bli arbetslösa och själva bli tvingade att fylla i massa meningslösa blanketter. Blotta tanken på att få fylla i sina egna blanketter skrämmer förmodligen skiten ur dem och de jobbar således lite långsammare för att trygga sina jobb.

Om man sedan som arbetslös i ett svagt ögonblick skulle få för sig att ta ett tillfälligt jobb som varar i mer än en vecka så räknas jobbet inte längre som "tillfälligt" och man skrivs automatiskt ur Alfa-kassan.
För att man inte skall få för sig att upprepa sitt misstag att ta tillfälliga jobb blir man sedan bestraffad för sitt tilltag med att återigen tvingas fylla i regnskogsskörden av blanketter.
Givetvis får man 12 nya veckors handläggningstid innan de tar beslut om man fortfarande är värdig att ta del av deras ersättning.

På Alfa-kassan är man dessutom inte rädd för förändringar. Den senaste förändringen för att säkerställa minimal kundkontakt är att telefontiden som man har möjlighet att ringa dem på och få förklarat olika diffusa fält i de olika blanketterna har kortats ner till 2,5 timme per dag.
Denna förändring motiverar de med att de behöver lägga mer tid på handläggningen av alla blanketterna. En annan lösning hade varit att minska ner på antalet blanketter och låta folk lägga sin tid på att söka jobb istället.

Att vara arbetslös har blivit ett heltidsjobb.

Glädjande är dock att jag snart har plöjt igenom alla deras blanketter och snart kommer mitt liv att gå i frihetsgudinnans tecken.
Jag har inget jobb som jag måste gå till varje dag och mitt liv har återfått sin mening.

Idag kommer dessutom 34-åringen hem från Buenos Aires som en förgiftad man med svår Jetlag. Det skall bli kul att träffa honom igen.

Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.

2009-03-05T18:00:00.001+01:00

Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.Bare jubb och inge lek gør Mikael till en grinig gutt.

Haschtaxi i Oslo

2009-02-28T18:53:00.003+01:00

Man kan tycka att haschkurirerna i Oslo borde vilja vara lite mer diskreta än att döpa sina bilar till "Christiania"... Men om man leverarar till ställen som heter KOMA.....

I Norge kan man få en snopp i ögat.

2009-02-28T18:46:00.001+01:00

Lasse; En underbar kvinna i en sliten mans kropp...

2009-02-28T18:22:00.006+01:00

Lasse är underbar.

Lasse är inte vacker, men han är underbar. Han har alla inre attribut man kan önska av en kvinna men han är tyvärr man och han är flera år för gammal ens om han vore kvinna.
Den senaste veckan har jag kommit hem efter jobbet och blivit mottagen av hemmalagad bra mat som Lasse har lagat. När jag efter maten har velat visa min uppskattning genom åtminstone ta disken så har Lasse protesterat högljutt och krävt att han skall få diska. Han säger att han tycker det är roligt och att han vill ha något att göra, så jag får inte lov att diska.
Av ren artighet försöker jag ändå att diska lite i smyg, när Lasse inte ser....

Natten mellan torsdag och fredag hörde jag att Lasse väsnades lite i köket... Jag tänkte inte så mycket på det då, men på morgonen när jag vaknade fick jag mig en överaskning.

På första dörren jag passerade hade Lasse satt upp en post-it lapp...

Vid nästa dörr satt en till post-it lapp

Väl inne i köket möttes jag av levande ljus och en sådan här frukost stod uppdukad

Lasse hade stekt ägg, bacon, korv och skivat upp ost,gurka, paprika och kokta ägg. Hade jag vetat vad som väntade i köket så hade jag gått upp en halvtimme tidigare så att jag inte hade behövt stressa mig igenom frukosten.

Jag är inte van vid den här behandlingen, men jag tror att jag skall kunna vänja mig.
Jennie, om du läser detta..... Varför går inte du upp lite tidigare på mornarna och fixar sådan här frukost? Det hade varit ett fint initiativ från din sida tycker jag.

Hotel California

2009-02-26T01:37:00.006+01:00

Förra helgen var jag hemma och lärde mig en massa saker. Jag lärde mig att man blir odrägligt full av att festa med Marco och jag lärde mig att mammor blir arga om man berättar att man äter gräshoppor med cheese&bacon-smak från extremefood.se

Nu är klockan 01.38 på natten mellan onsdag och torsdag.
Jag befinner mig i Norge och är full som en spruta.

Lasse hade lagat en god middag och till efterätt drack vi irish coffe. När efterrätten var slut gjorde vi varsin ny efterrätt. Sen kom Per hem och han fick också middag. För att han inte skulle känna sig ensam gjorde vi honom sällskap när han drack sina två efterrätter.

Sen var whiskeyn slut så vi drack öl istället.

Just nu är mer än halva andra veckan i norge gången och jag börjar mer och mer förstå var jag har hamnat.....
Jag befinner mig på hotel california.....
Jag bor med två ungkarlar som är allt annat än unga och vars kvällar består i att dricka öl och att jamma på gitarrer stämda i bluesläge.
Det känns som att huset jag bor i är sista hållplatsen för dem. De kommer att bo och dö här..
De kommer att umgås med varann hundratals kvällar till.. De kommer att dricka öl och whiskey och de kommer att spela på sina gitarrer. De kommer att tala om hur fria de är och de kommer att intala sig själva att de trivs med tillvaron.

Promillehalten i blodet är hög och morgondagen kommer att bli tung...

Ni må bare Hadé som vi säger i Norge

No er jaj norsk....

2009-02-18T19:22:00.007+01:00

Så har halva veckan i Norge gått.... Och jag kan helt ärligt säga att jag förtjänar varenda Norsk krona i lön för det är en riktig jävla pina att vara här. Jag bor i ett litet rum på 6 m2, Jag sover... eller sover är att ta i.... Jag ligger i en tältsäng med tunn madrass och hårda knisslande stålfjädrar som gör sitt bästa för att hålla mig vaken... Och den gör ett bra jobb.. Nu hade det dock inte spelat någon roll om jag så hade haft en stor dubbelsäng från "Hästens" eftersom gubben på övervåningen är gravt alkoholiserad och nyligen har köpt sig "Guitar Hero-Heavy Metal Edition." Han röker en limpa cigg per kväll, inomhus, och spelar sitt skitspel till kl:3.00 på natten på full volym.

Med andra ord är jag rökt, snart döv och sömnlös.... Men hyran är ju låg...

En annan grej... Det är kallt här, minus 8 grader och massa snö. Ni kanske tänker att det är mysigt med snö, men det är det inte. Snö är halt att gå på. Snö är kall. Snö blir blöt när man kommer in. Man krockar lättare med andra bilar när det ligger snö på marken och det tar längre tid att åka hem. En bra sak med snö är att det inte finns på sommaren och att snö i Göteborg kallas regn. Jag borde stannat hemma !

Ella gillar dock snö, fast hon har inte fattat att det är helt okej att bajsa på den, så hon väljer att bajsa inne istället.

Idag var jag på skatteetaten (Norska skattekontoret) för att få norskt personnummer och skattekort så om två veckor kommer mitt Norska personnummer hem i brevlådan i sverige. Då blir jag Norsk på riktigt. Det finns två uppenbara fördelar med att få Norskt personnummer. Dels krävs det för att man skall få lön och det är ju bara därför jag är här... Den andra fördelen är att jag får en giltlig anledning att fira 17 Maj, supa mig dygnrak och springa runt viftandes med en Norsk flagga.

En sak som oroar mig är att alla berättar historier om hur folk som kommit hit för att bara jobba en kort period har blivit kvar i Norge... Det lyser någon sorts "Sekt-lyster" i ögonen när de säger det, skitläskigt!

De säger det nästan som om Norge vore ett sorts Super-Knark. "Har du en gång testat "Norge" så kommer du aldrig vilja ha "Sverige" mer.... eller "Jag skulle bara hälsa på en kompis över helgen, men sen blev jag fast...." - WHAT THE HELL, Tror ni inte att jag mår tillräckligt dåligt som det är utan att ni kommer med era hot !!!

Jag tänker i alla fall vara en av dom som bara testar "Norge" lite grann, men som inte kommer fastna.

Jag vill inte vara en av dem som mammor varnar sina barn för och som folk viskar bakom ryggen på... "Akta, där kommer en sån där Norsk, titta inte på honom för då kommer han vilja sälja på dig en "hjemme-stickad lusekofte" och yra nåt om hur KJEMPEGREJT det är med "suttende maj" och fjordar....

Äpplet föll till Norge....

2009-02-11T14:18:00.004+01:00

Jahopp. Två veckor i frihet hann jag med fram tills idag då jag fick ett erbjudande som jag inte kunde tacka nej till. Jag har återigen sällat mig till samhällets livegna trälar som i folkmun kallas "anställda".

Mina två veckor av arbetslöshet har spenderats i skogen med Ella, framför TV'n och datorn. Jag har druckit bensin, klättrat i träd, kastat tegel och mobbat pensionärer. Jag har gått och lagt mig när jag har vart trött och gått upp när jag varit utsövd. Denna fantastiska tillvaro byter jag nu mot pengar.

Företaget som jag jobbade för i Sverige vill ha mig i Norge istället. De säger att äpplet inte faller långt ifrån trädet, men denna gången föll det till Norge.

Till en början räknar jag med att stanna i två månader, men komma hem på helgerna.

Jag känner att jag fick en rätt bra deal som var svår att motstå. Jag kommer att få ha med mig Ella och boendet i samma byggnad som företaget ligger i kostar mig endast 1800 Nkr vilket är att jämföra med att de billigaste lägenheterna i Oslo på runt 12 m2 kostar ca 5-6000 Nkr.

Genom att ta med mig mat för hela veckan och leva som en fattig munk hoppas jag på att kunna spara ca 15000SEk/månaden efter att alla omkostnader är betalda.

Alla sparade slantar skall sedan investeras, Antingen i aktier eller i lägenhet beroende på hur länge jag stannar.

Nu skall ni inte tro att jag kommer sluta förpesta Internet med mina inlägg bara för att jag lämnar landet... Enligt säkra källor finns det möjlighet att koppla upp sig även i Norge så hela min straffkommendering kommer noga att dokumenteras både i bild såväl som text för att kunna användas emot dem i Europadomstolen.

Butiken upphör!

2009-01-30T14:56:00.007+01:00

Så var det då dags för mig att bita i lågkonjunkturens och finanskrisens sura äpple.
Butiken som jag har drivit de senaste 3 åren skall stängas och en butiksansvarig utan butik har rätt lite att göra, vilket gjorde att uppsägningen p.g.a arbetsbrist inte kom som en chock.

Nu har jag dock inte hängt läpp för detta. Jag hade faktiskt börjat tröttna lite på jobbet som under nästan 3 år har tagit upp i princip all min tid. De senaste tre sommrarna har jag lagt nästan all vaken tid i butiken och jag har ofta fått jobba sent inpå nätterna.
Det skall bli spännande att se vad framtiden har att erbjuda och jag hoppas ju att mitt nästa jobb på ett bättre sätt skall gå att kombinera med min fritidssyssla, kitesurfingen, som verkligen har blivit lidande de senaste åren.

Idag skickade jag ut mitt avskedsbrev till alla på företaget, som ni kan läsa här nedan... För att förstå vissa av skämten är det viktigt att veta att jag har varit ensam anställd i butiken större delen av min tid på företaget.

Ajöss och tack för fisken !

Nu är det dags att klappa ihop butiken i Göteborg och jag jobbar min sista dag på måndag.
Jag har haft jätteroligt under de tre senaste åren även fast jag inte har haft speciellt mycket daglig kontakt med mina kollegor, annat än på telefon.

Mina försök att bjuda på eftermiddagsfika har oftast inte genererat speciellt mycket folk i fikarummet, till min stora förvåning.
Vid de tillfällen som all personal ändå har varit samlad har det verkligen känts vilket fantastiskt kul gäng det är som jobbar på företaget.

Roligast har jag nog ändå haft på fredagarna under roliga timmen då alla som jobbar i Gbg brukade förbereda något roligt att visa upp för resten av personalen.

Jag kommer att sakna både er och företaget, men nu är det dags att kila vidare mot nya utmaningar. Jag kommer att följa företagets utveckling och ofta titta in på hemsidan för att se vilka nya och spännande produkter som tillkommer.
De nya elfordonen tror jag är framtiden men jag lyfter samtidigt ett varningens finger….. Det är stor risk att de får sladd, tappar kontakten och slår en volt.

Ytterligare en uppmaning till företaget är att aldrig försöka exportera snöslungor till Glasgow…. Där bor en miljon människor, ALLA SKOTTAR !

När saknaden efter mig blir för stor kan ni alltid nå mig antingen på mail: xxxxxxxx.xxxxxxxx eller på tel: xxxx-xx xx xx

Vi kanske ses igen i framtiden!

Robin sa det kanske ändå bäst…

Bjud en man på strippklubb så har han kul för en kväll, Ge honom en strippstång så har han kul resten av livet!

2009-01-22T10:08:00.013+01:00

Igår när jag kom hem från jobbet lös en liten strimma av glädjens ljus på mig. Ljuset slukades dock snabbt av det stora svarta hålet "VERKLIGHETEN".

Jennie hade under dagen knallat iväg till Harald Nyborg och köpt det jag önskade mig både i 30-års present och i julklapp men som jag inte hade fått någon av gångerna.

Min efterlängtade strippstång låg i ett paket i vardagsrummet... ÅÅÅÅÅ som jag hade längtat efter dagen då jag skulle bli ägare av min alldeles egna strippstång.. Jennie har hela tiden ställt sig undrande till vad jag igentligen skall ha strippstången till eftersom hon klart och tydigt har förklarat att hon ALDRIG kommer snurra runt den.

Men i min fantasi hade jag redan blocket-annonsen klart för mig...

" Är du en blond tjej i 20-års åldern med fördelaktigt yttre som länge har velat prova på att dansa kring en strippstång, men inte har den stora lyckan att själv ha en stång hemma. Då har jag lösningen. Jag erbjuder fri tillgång till strippstång, samt ärlig bedömning av din prestation. Träna hur mycket du vill i hemmets lugna vrå, utveckla din talang och ha kul samtidigt! Tveka inte att slå en signal !! "

Stången packades upp och allt fanns med. Stång, strumpebandshållare samt 20 st "Pole-dancing-dollars". Jag var LYCKLIG!

Snabbt satte jag igång med monteringen och några tjillevipp senare stod den där i all sin prakt, blänkande, skinande och sensuell.Lyckan var dock kortvarig, redan vid inspektionen av stången hördes vid tredje rycket ett oroväckande "Knäck!!!" och en av svetsarna i takfästet hade gett med sig. Stången var sönder och i det skicket vore det rent ut sagt oansvarigt av mig att låta något stackars ovetande flickebarn att snurra kring den. Ångesten återvände, kramade om mig, kvävde mig......

Ella förstod min olycka och krängde snabbt på sig strumpebandet i ett desperat försök att dämpa mig sorg över den förlorade stången och alla drömar som gått i kras. Hon är söt, men det är inte riktigt "my cup of tea" så att säga....

Hennes försök att muntra upp mig kändes bara patetiska... Jag dämpade min sorg genom att svepa ett helrör ABSOLUT och gråta mig till sömns.

Nu återstår det bara att invänta 34-åringens återkomst från Buenos Aires om ett par månader.

Han har tillgång till svets och med lite tur och en smula mirakel så kanske han kommer kunna laga min fina stång så att den kan fullfölja sitt syfte att vara en fast punkt i tillvaron för lättklädda tjejjer.

Till: Alla likasinnade Nostalgi-narkomaner

2009-01-21T11:23:00.002+01:00

Det har kommit till min kännedom att vissa optimister tycker att mitt förra inlägg var en aning "mörkt". Jag hade gärna bytt min övertygelse mot er rosaskimrande underbara lilla Barbie-värld, men jag tror inte jag kommer att lyckas med det såvida jag inte tar till riktigt starka piller.

Det finns dock säkert en stor skara nostalgi-narkomaner där ute som liksom mig själv med djup vördnad minns hur kemiskt underbart "JENKA" luktade och smakade.

Till alla er, här kommer vårt soundtrack...

Det är illa.... och det kommer bli värre.

2009-01-20T11:13:00.006+01:00

Det är illa nu. Finanskris, miljöhot, varsel.... och FAN och hans moster.....
Media rapporterar dagligen om hur illa det är och hur illa det kommer att bli....

Synd att de har rätt... Världen går på olja. Oljan har sedan länge "peakat" och vi kan inte längre ta upp tillräckligt för att tillfredställa det skapade behovet. Det är försumbart få människor som är villiga att göra avkall på sina, av omvärlden skapade, behov för att det skall göra någon skillnad. Vi är dömda att gå under, frågan är bara hur många vi lyckas ta med oss i fallet och hur effektivt vi kan begå detta kollektiva självmord.

I dagens takt ökar världens befolkning var tolfte år med 1 miljard människor. Människor som också vill ha platt-TV, TV-spel, utomlandsresor, bilar, ett jobb som genererar mer pengar än grannens jobb. De skall vara glada om de får friskt vatten och en bit bröd.....

Jag själv är inte bättre, jag vill inte heller göra avkall på det som är mitt... OCH JAG VILL HA MER! Jag vill ha ett bra jobb, ett jobb som ger mig mer betalt än jag förtjänar. Mina pengar vill jag lägga på egna fritidssysslor. Mina fritidssysslor är fiske, surfing, skogspromenader, TV-spelande och att umgås med vänner. På ytan och vid första ögonkastet kanske dessa intressen verkar miljövänliga, men det är de inte. För att kunna syssla med var och ett av dessa intressen krävs det att jag tär på världens resurser. Eventuellt hade umgänget med mina vänner kunnat göras relativt miljövänligt om vi gjorde det i skogen, dit vi alla hade gått till fots, och sedan suttit utan vare sig varmkorv, öl eller lägereld....

Nu är inte problemet att jag tar mig dessa friheterna, problemet ligger i att det finns 6 639 000 000 av såna som mig. De kallas människor och om 12 år är de 1 000 000 000 fler.
Eftersom världen inte kan tillgodose att alla får den höga levnadsstandarden som alla vill ha krävs det att världens resurser fördelas orättvist. Ingen kommer frivilligt att ge upp sina naturtillgångar för att någon annan skall få leva det önskade lyxlivet som alla eftersträvar. Därför kommer fler internationella konflikter att uppstå. I dagsläget har vi som ras blivit rent ut sagt överdjävliga på att ta kål på varandra. Vi är riktigt, riktigt duktiga på att ha ihjäl folk för att kunna ta det som inte tillhör oss, så att vi själva skall få det bättre.

Jag känner av världens undergång i hela kroppen och det återspeglas i mina drömmar. I natt drömde jag att jag och Jennie var på flykt undan människor som var smittade av fågelviruset och som hade muterat till Resident Evil liknande Zombiesar. Zombiesarna ville att vi också skulle bli smittade. Jag högg huvudet av flera zombiesar med en spade och kutade vidare...
Faktum är att världens just nu kanske enda hopp är att mänskligheten drabbas av en obotlig sjukdom, en pest som vi inte hittar någon bot på.
På så sätt kanske vi som har utvecklats till den perfekta utrotningsmaskinen kan lämna plats åt andra arter som faktiskt lever i harmoni med jorden innan vi har hunnit ta död på dem.

Den andra drömmen jag hade i natt hade inget med världens undergång att göra, men den var så kul att den ändå får vara med i dagens inlägg. Jag drömde helt enkelt att det kom ett protest-tåg mot bröstcancer gåendes nerför backen invid huset som jag bor i. Protest tåget hade slagorden "BARA BRA BRÖST". Hela protesttåget bestod av tjejjer som alla gick bar-bröstade. Det enda läskiga med drömmen var att jag även fick se en gammal kvinnlig chef som jag hade för ca 8 år sedan komma i täten för protesttåget och hon var också barbröstad... det var lite läskigt...

En skrämmande insikt är att jag i skrivande stund inte ens mår speciellt illa över min övertygelse att mänskligheten står på kanten till sin egen undergång. Jag kommer dessvärre precis som alla andra att köra full gas tills det tar slut. Jag sitter fullpumpad av nikotin som fördelas jämt över dygnets 24 timmar tack vare det påklistrade nikotinplåstret. Jag har min nikotinspray för att tillgodose mig nikotin för de abstinenstoppar som plåstret inte lyckas ta väck. Jag sitter och stirrar på aktiekurvorna och försöker peta in alla mina sparpengar i diverse oljeaktier för att förhoppningsvis få ett litet försprång när allt verkligen går åt helvete....

..... and the band played on.....

Bad Religion - "New Dark Ages"

Det var bättre förr....

2009-01-16T16:33:00.006+01:00

Grått Nytt Hår 2009!

Nu är det kallt, fruktansvärt kallt!

Det är så kallt att jag på allvar fundera på att uppsöka en närliggande sjö, hugga upp en vak i isen och hoppa i.... bara för att värma mig.

Jag är inte skapt för att hantera minusgrader. Jag gillar inte att skrapa bilrutan. Jag gillar inte att behöva klä på mig tjocka vinterkläder och jag tycker definitivt att folk överlag ser för taskiga ut på vintern. Tur att det är mörkt större delen av dygnet så man slipper se hur eländiga folk ser ut. Idag är det fredag och jag borde vara glad men det är jag inte för det är vinter.

Det var bättre förr!

FEST

FÖRINTELSE

Dagens roliga namn.

2008-12-18T15:07:00.004+01:00

Surfade runt lite på Malka Oils hemsida.

Till min stora glädje upptäckte jag att företagets VD heter Fredrik Svinhufvud, SVINHUFVUD !!!! Undrar om han var mobbad som barn?

Fredrik Svinhufvud
Verkställande direktör för Malka Oil sedan mars 2007

Det är jobbigt när.....

2008-12-16T13:42:00.002+01:00

.... saker man stoppar in i öronen inte följer med ut.
För en stund sedan petade jag in en penna med ett litet suddigummi på toppen i örat. När jag drog ut pennan satt inte suddgummit kvar på toppen.
Just nu undrar jag vart det tog vägen för jag kan inte hitta det någonstans. Jag hoppas att det inte sitter fast kvar inne i örat i något skrymsle. Det kommer bli skitpinsamt att förklara för doktorn att Jag, 30 år, inte har vuxit ifrån att peta in föremål i öronen....

Jag har försökt att titta in i örat genom att ta kort med min digitalkamera, men tyvärr är det skitsvårt att sikta rätt in i örongången, så jag sitter här i min ovisshet.
Kl:17.00 så skall Jennie komma förbi och hämta Ella. Då skall jag passa på att be henne ta en titt i mitt öra i jakten på det försvunna suddgummit. Det kommer hon säkert uppskatta, vi gör alldeles för lite saker ihop.
Hon är en bra människa som har stått ut med mig så här länge. Vi firar 10 års jubileum den 18 December. Då skall jag erbjuda mig att titta i hennes öra efter suddgummit även fast risken att det skulle ligga där är mikroskopisk.

Slutsnusat.

2008-12-08T12:50:00.003+01:00

Efter att ha läst i Polacksnack att Piotr nu skall lägga av med snuset så kommer jag själv att försöka. Jag har i princip konstant haft två portionsprillor snus under läppen varje vaken sekund de senaste 8 åren. För 10 år sen hade jag även för vana att sova med snus, men tyckte själv att det var att gå till lite till överdrift. Dessutom tyckte Jennie inte att jag såg speciellt fräsch ut i munnen på mornarna. Det var alltså 8 år sedan jag halverade mitt nikotinintag genom att endast snusa under de vakna timmarna av min tillvaro. Något säger mig att det kommer bli tuffare att sluta snusa dagtid än nattetid.

Jag slänger nu min prilla i papperskorgen. Klockan är 13.03 den 8 December 2008. Undergången närmar sig.

Fredagsmys

2008-12-05T17:01:00.004+01:00

24 st 0,5 liters kalla Norrlands Guld, Thommy T på besök och SKUMDUMS nya platta "2 Sides of the Story" borgar för att kvällen kommer bli lyckad med en misslyckad lördag som följd.

Passa er, annars åker ni på en propp!

2008-12-02T14:18:00.003+01:00

Internkommunikationen hemma är minst sagt under all kritik just nu. Jennie har fått en vaxpropp i ena örat så hon hör vad hon vill höra. Oftast vill hon inte höra. Hur som helst är det poäng till mig för jag råkar aldrig ut för vaxproppar. Det beror på att jag har en ovana att peta in allt möjligt (och omöjligt) i öronen. Jag brukar ta 3 st tops och knöka in dem samtidigt för att åstadkomma maximal njutning i örongångarna. Jag minns med nostalgi och stor saknad Motorolas gamla mobil D-160 som hade en underbar utdragbar antenn. Antennen hade en ljuvlig plupp i änden vilket gjorde att mobilen var utrustad med en ständig örontops.

Jag minns med skräck och sorg när mobilerna började säljas med inbyggda antenner..

Just nu sitter jag i alla fall med en löjlig tillfredställelse över att det är Jennie som har råkat ut för vaxproppen och inte jag. Så många gånger som hon har sagt att jag inte skall peta in olika föremål i öronen.. Tji fick hon :D

Ibland blir det fel...

2008-11-29T10:58:00.002+01:00

Ibland passar mina autosvar inte alls på den givna kommentaren och då kan det bli fel.
Idag blev det fel. Sedan jag skaffade Ella så får jag ofta höra kommentarer som "Gud vilken söt hund" eller "Gud vad fin" och mitt autosvar brukar vara "tack, din är också fin" etc.
Allt som oftast funkar mina autosvar helt utmärkt men idag blev det fel.

En liten 15årig blond tjej rusade fram till Ella och utbrast "GUuuuuUUUuuuD, Vad SÖöööööööT"
Mitt autosvar till den blonda lilla tjejjen, UTAN hund, blev: " Tack,Du med!" I samma ögonblick som jag hade sagt det förstod jag vad mitt autosvar hade ställt till med och att jag ändrade färg i ansiktet. Det blev en pinsam tystnad och jag brydde mig inte om att förklara att jag har automatiserat mina svar på standardkommentarer från främlingar, en förklaring i det läget hade ändå förmodligen bara gjort saken värre.

I framtiden skall jag nog koppla bort min autosvarsfunktion och ta mig tid att skräddarsy mina repliker utifrån den givna situationen. Jag tror att min snusk-gubbe-faktor kommer att minska drastiskt om jag vidtar den åtgärden.

En inbrottare av rang

2008-11-07T10:57:00.004+01:00

Jojjomensan, här är ett bildbevis på mig i full färd med att inbrotta mig in i Sami's lägenhet.
Han blev inte arg på mig för han hade låst in sina nycklar i lägenheten så det var bra att jag gjorde inbrott hos honom tyckte han. Efter inbrottet fikade vi lite och lyssnade på hårdrock.

OBS! Kom ihåg att det är olagligt att göra inbrott hos folk som inte har bett om det och man kan åka i fängelse om man gör det ändå!

Vykort från Resesmurfen (Stålmannen-Jens)

2008-10-21T19:33:00.004+02:00

Idag låg det ett vykort från min vän Stålmannen-Jens i brevlådan.

Han är på Cuba nu. Jag hoppas att han hittar sina vänner utan bostad.

Jag lyfter ett varningens finger.

2008-10-21T15:27:00.009+02:00

För en liten stund sedan drabbades min privata egendom för ett katastrofalt missöde.

Om det inte vore för min i det närmaste bottenlösa vilja att bidra till en bättre värld och förhindra att liknande missöden drabbar Er, mina kära läsare som till antalet inte har varit fler än en medelstor obs-klass de senaste dagarna, så hade jag behållt denna privata händelse för mig själv. Men min välvilja är större än mitt ego. Egendomen som drabbades var mitt headset.

Jag hade precis avslutat ett telefonsamtal under vilket jag hade kännt en kissenödighet växa sig större och större. När samtalet väl avslutades visste min kissenödighet inga gränser. Jag hoppade jämfota in på toa. 2 sekunder senare förstod jag varför man inte skall ha telefonen i höger ficka och headsetet i vänster öra. Sladden hamnar helt enkelt i skottlinjen och det oundvikliga inträffar. För att undvika att ni går samma öde tillmötes så kan ni vidta någon av följande åtgärder.

1. Telefon i höger ficka, snäcka i höger öra.

2. Telefon i vänster ficka, snäcka i vänster öra.

3. Man kan ha sladden innanför tröjan och låta sladden komma upp igenom kragen.

4. Man kan ha sladdlöst headset, bluetouth.

Här kommer en konstruerad bild över hur katastrofen gick till. Konstruerad dels för att jag inte hade kameran till hands när olyckan inträffade och dels för att jag av humanitära skäl inte vill visa själva källan till det inträffade.

Kom ihåg att de som inte drar lärdom av historien är dömda att upprepa den.

Dagens fråga: Hur mycket rymmer en Peugeot 206?

2008-10-16T11:04:00.011+02:00

Igår kopierade jag över hela hårddisken från min gamla stationära dator till en liten portabel hårddisk. I samband med detta hittade jag en massa gamla foton från förr. Bland annat hittade jag bilderna som jag tog under en blixtresa till Tyskland för ett par år sedan. Målet med resan var att inhandla alkoholhaltiga drycker, och transportfordonet var min gamla Peugeot 206'a.

Jag minns fortfarande hur folket stannade upp i allt vad de höll på med när jag och Jennie rullade ut två fullastade kundvagnar med öl ur butiken och parkerade dem vid min lilla Peugeot.

Jag stod uppenbarligen för den dagens underhållning och det kändes som att vadlagningen på parkeringen var i full gång gällande hurvida jag skulle lyckas klämma in alla inköpta drycker i min bil eller inte.

Efter ett effektivt samarbete mellan mig och Jennie lyckades vi dock utan större ansträngning få med 43 lock öl, 8 lådor med Gin , Whiskey och Vodka samt ett par lådor Vin.

Efter vår logistiska uppvisning var det faktiskt ett par svenskar som hade stått på avstånd och betraktat oss som kom fram. De gratulerade till den lyckade lastningen trots att de tydligen hade förlorat vadslagningen eftersom de ALDRIG trodde att det skulle gå. Tji fick dom! Hur som helst.... Här kommer bilderna på hur en fullastad fransk räser ser ut.

För en optimal väghållning ordinerar Bosse Bildoktorn att man lastar det mesta bak. Bilen ser ju dessutom tuff och sänkt ut, funktion och finess i ljuvlig harmoni. På hemvägen behöver man inte använda helljusen och medtrafikanterna i den mötade filen brukar blinka glatt när man kommer körandes i en så här fin och stylad bil!
Så här såg det ut när vi väl hade fått hem allt, det var svårt att förstå att allt hade fått plats i bilen. Fy Jädrar vilket traktorkalas vi hade sen, synd att nästan ingen av de som var med minns speciellt mycket.

Här i slutet av inlägget vill jag passa på att rikta en speciell tanke till stackaren som nyligen köpte min gamla bil. Om du läser detta så förstår du att det nog inte är en så dum idé att se över stötdämparna bak.

Lev väl och må maskarna aldrig frodas i er grönsakssallad!

Semesterminnen 2008

2008-10-08T10:26:00.010+02:00

Förkyld och omotiverad skriver jag detta inlägg av pliktkänsla för att inte bloggen skall dö ut totalt.

Det har hänt lite sen jag skrev senast. Min arbetskamrat Reidar har slutat och jag sitter återigen ensam på kontoret om man bortser från Ella som är med på jobbet dagligen.

Jag passade på att ta en veckas semester från jobbet för att träna Ella och fixa med saker inför hösten. Det gäller att passa på, så sista veckan som Reidar jobbade var jag ledig. Årets enda semestervecka och det var sparade semesterdagar från fjolåret som nyttjades. Jag har fortfarande kvar alla detta årets tilldelade semesterdagar. De sparade semesterdagarna bidrar faktiskt till en viss frihetskänsla eftersom jag vet att jag har dem tillgodo i motsats till dem som har tagit ut alla sina dagar och inte är berättigade till mer ledighet, suckers!

Under semestern bytte jag däck på bilen. Nu sitter vintersulorna som en smäck på min tantbil, Citroen Xsara Picasso. Det är första gången jag kör med dubbdäck för jag har bara haft friktionsdäck på mina tidigare bilar och det var en glad överaskning när jag upptäckte hur lätt det är att spinna vid rödljusen när det sitter dubbar på. Mina medtrafikanter uppfattar mig förmodligen som en galen kärring som har tokbråttom till den senaste höstrean när jag spinner loss så fort det blir grönt ljus.

Ella tog upp en stor del av min tid under semestern. Det är ju en viktig period i hennes liv just nu och jag tycker att det är viktigt att utsätta henne för så många olika situationer som möjligt för att hon skall bli en trygg och lugn hund. Både jag och Jennie känner hundar som har varit överbeskyddade och knappt fått hälsa på folk vilket har medfört att de nu är både rädda och skygga. Sådana hundar blir oberäkneliga då de i sin stress kan hugga efter människor och det vill vi givetvis undvika.

Nu är det dock inte så stor risk att Ella blir en sådan problemhund eftersom hon får vara med dagligen på jobbet och träffa massvis av människor. Vi tar ut henne dagligen på långpromenader där hon får lov att hälsa på alla hundar vi träffar, både stora och små. Man märker att hon skiljer sig från andra valpar som oftast verkar vara reserverade och smått rädda. Ella däremot studsar fram och hälsar på alla hundar helt orädd.

Den senaste veckan har hon fått vara med på både svampplockning och fiske. Hon får springa löst i skogen så fort vi är en bit ifrån vägar och järnvägsspår.

Här kommer ett gäng utvalda semesterbilder.

Dagens roliga namn.

2008-09-13T00:09:00.002+02:00

Det var ett tag sedan jag skrev. Det har varit hektiska dagar. Vi har ju skaffat en ettrig liten hund som tar upp nästan all uppmärksamhet. Förra helgen var jag i Estland med jobbet på kickoff vilket medförde att bantandet fick en tillfällig setback. Mängder av öl och en frikostig superb buffé gjorde att jag gick upp två kg på 3 dagar, attans bofink ! Jag har dock fortsatt med nuttrandet efter resan och gått ner 3 kg. Just nu väger jag 89 kg vilket ger en total viktnedgång på 7 kg sedan jag började för 3 veckor sedan. Målet är att fortsätta nedgången till ca: 80 kg. Jag räknar ändå med att direkt gå upp 2-3 kg direkt när jag börjar med fast föda igen.

Dagens skratt på någon annans bekostnad fick jag vid tvåtiden när en kund med utländsk härkomst ringde och ville beställa en reservdel. Jag hade reservdelen på lager och följande konversation utspelades:

Jag: Skulle jag kunna få ditt namn och adress så postar jag reservdelen idag.
Kund: ** geqjfgjgjhgfadghagfajgjfhjaf***
Jag: Ursäkta, jag har lite dålig mottagning, skulle ni vilja upprepa vad ni heter?
Kund: **ldkjaljsljlkdjljasdlkjlakdjaslkjd adksjlkjadkljda**
Jag: Jag är ledsen jag hörde inte, skulle ni kunna bokstavera ert namn?
Kund: Patrik - Erik - Niklas - Ivar - Zebra !
Jag: (Biter mig kraftigt i läppen för att inte skratta och frågar) Heter ni Penis i för eller efternamn?
Kund: Jag heter Peniz, med Z INTE med S !
Jag: Ja,ja, men vad heter du i efternamn? (Vid det här laget är jag ofantligt sugen på att fråga om han möjligtvis heter Kulpåze, men jag behärskar mig) Av integritetsskäl skriver jag inte ut hans efternamn som han sedan bokstaverar, efternamnet var ändå inte roligt. Jag är övertygad om att han får tillräckligt med busringningar som det är.

När samtalet var över kom jag en stund senare på att jag skulle kolla hur många Peniz'ar det igentligen finns genom att söka på Eniro. Tyvärr visade Eniro ingen träff på "Peniz". Folk som heter Peniz är förmodligen tillräkligt smarta och självmedvetna för att inte vara med på Eniro. Däremot hittade jag ett helt gäng som heter både Perviz och Pervis vilka båda är minst lika roliga namn!

Vissa människor har helt enkelt fulländat sin otur till perfektion. Inte nog med att det måste vara skitjobbigt och svårt att flytta till ett helt främmande land. Dessutom måste de i vissa fall stå ut med att deras namn i det nya landet är ofantligt roligt för barnsliga 30-åringar som mig själv.
Jag tror jag får lägga till en punkt på min ToDo-lista innan jag fyller 40, nämnligen att växa ifrån min prepubertala humor.

Tjenis Penis, Härmis Spermis!

Ny familjemedlem, Ella.

2008-09-01T13:46:00.010+02:00

Det har varit en händelserik helg. I fredags gifte sig våra vänner Robban och Tessan. Jag och Jennie var vittnen till vigseln. Riktigt kul att de har tagit steget och gift sig för dom är ju klippta och skurna för varandra och snart får de ju tillökning.

Vi ringde även på en hundvalp som vi hade hittat på blocket. Vi har ju länge velat ha hund men inte känt att vi har haft förutsättningarna att ta hand om en förrän nu.

Hunden var en 8 veckor gammal liten Parson Jack Russel vid namn "Zeta Jones" och befann sig i Vetlanda. Vi bestämde oss snabbt för att åka dit på lördagen och titta på henne. Tyvärr innebar vår resa att vi endast hade tid att stanna 1 timme på Robban och Tessans vigselbjudning som de hade på lördagen.

Väl framme på kenneln så var det ju inte så mycket att fundera på. F.d Zeta Jones var ju bedårande, om än lite lugn för att vara valp på 8 veckor, men vi antog att det berodde på att klockan var över åtta och att lilla Zeta hade varit ute och kutat hela dagen vilket hade gjort henne trött.

Pengar bytte ägare och hunden placerades i bilen till Jennies stora förtjusning. På väg hem åkte vi förbi syrran som har flyttat till Jönköping och som direkt blev helt såld på vår lilla valp.

När vi väl kom hem klockan ett på natten möttes vi av en present från 34 åringen som han hade kastat ner i brevlådan. Det var en bok, "Din Valp". Det var precis vad vi behövde för varken jag eller Jennie har någon direkt vana av valpar.

Valpen döpte vi till Ella. Ella var fortfarande förvånansvärt seg och ville inte dricka men vi antog att detta berodde på att hon kände sig stressad över att ha fått lämna sitt barndomshem.

Den kvällen kom vi inte i säng förrän kl. 3 på natten. Jag sov på soffan för att inte Ella skulle känna sig alltför ensam första natten i sitt nya hem. Det blev inte mycket sömn för Ella klättrade omkring hela tiden och kunde inte finna ro. Dagen efter var Ella ännu sämre och kunde knappt stå på benen så efter ett samtal med 34-åringen, Kenneln och Blå Stjärnans Djursjukhus bestämdes det kvickt att hon behövde åka i till sjukhuset. Väl inne kostaterade de att Ella hade kraftig vätskebrist och behövde omedelbart dropp för att överleva !

Tassar rakades, nålar stacks, Ella blev trött. Vi fick lämna kvar henne och sjuksköterskan sa att de kommer att ringa så fort läget förändras. Ingen kul start på hundlivet hos oss. Efter två timmar ringde de dock från sjukuset och sa att Ella mådde mycket bättre, hon hade bajsat ut en stor sten som hade orsakat förstoppningen. Hon skulle ändå behöva stanna till vätskebalansen hade återställts innan hon fick lov att åka hem. Det var inte bara ur Ellas rumpa som det föll en stor sten utan även från våra hjärtan. Trots att vi bara hade haft valpen i ett par timmar så var vi redan rätt så fästa vid henne.

Vid elvatiden på kvällen ringde de från sjukhuset igen och sa att Ella var klar för avhämting och att hon inte alls verkade trivas där, så det bästa vore om vi kunde hämta henne direkt. Givetvis åkte vi direkt.

Det var en helt annan hund som lämnades ut. Nu var Ella pigg och full av liv precis som 8 veckor gamla valpar skall vara. Hon var dock inte rumsren längre....

Nu har hon varit med om sin första dag på jobbet och hon har fått hälsa på både folk och fä.... en idiot försökte köpa henne för 6000 spänn och var otrevligt påstridig. Jag höll på att nita honom och frågade om han hade för vana att försöka köpa andra folks familjemedlemmar ?

Efter jobbet bär det iväg till mina föräldrar så att Ella får träffa dem med.

Och nuttrandet... jodå det håller jag fortfarande på med. Med undantag för ett par morötter och 1 äpple så har jag enbart ätit nutrilettpulver i exakt en vecka. Resultat: -4 kg, jag vägde 92 kg i morse.

Invägning

2008-08-27T13:44:00.006+02:00

Stack förbi JULA igår och köpte mig en badrumsvåg för att hålla reda på min viktnedgång.

Det blev en sån här skönhet som inte bara håller koll på vikten utan även visar mängden kroppsfett och vätskebalans.

Hightec-skit.... Man får tydligen elektroniska impulser skickade genom kroppen som mäter fett och vattenmängd så personer med pacemaker får inte använda den. Jag och vågen kom på kant med varandra från första början. Först och främst kändes det som att man behövde vara rakettekniker för att fixa in alla grundläggande inställningar. När jag trodde att jag hade fått allt rätt och klev upp på vågen så låg den där och tänkte ett tag för att sedan blippa fram ett ERROR som innebar att min fettmängd är för hög och utanför vågens mätbara skala, VAFAaaN !

Efter ytterligare 10 minuters fipplande visade den rätt,178cm lång, 96 kg, fin vätskebalans och en inte helt oväntat för hög fettmängd.

Efter dagens tekniska utmaning gav jag mig ut på en rask promenad på 3,5 km.
Gårdagens totala födointag bestod av 6 påsar Nutrilett fast i ärlighetens namn mumsade jag i mig ett äpple och en morot direkt när klockan slog 12 i natt.

Lunch igen....

2008-08-27T13:44:00.002+02:00

Reidars Lunch: Big Tasty & Co, Plusmeny, Cola + en 6'a chickybits vid sidan om.

Min Lunch: Nutrilett med chokladsmak.