Butiken upphör!

Så var det då dags för mig att bita i lågkonjunkturens och finanskrisens sura äpple.
Butiken som jag har drivit de senaste 3 åren skall stängas och en butiksansvarig utan butik har rätt lite att göra, vilket gjorde att uppsägningen p.g.a arbetsbrist inte kom som en chock.

Nu har jag dock inte hängt läpp för detta. Jag hade faktiskt börjat tröttna lite på jobbet som under nästan 3 år har tagit upp i princip all min tid. De senaste tre sommrarna har jag lagt nästan all vaken tid i butiken och jag har ofta fått jobba sent inpå nätterna.
Det skall bli spännande att se vad framtiden har att erbjuda och jag hoppas ju att mitt nästa jobb på ett bättre sätt skall gå att kombinera med min fritidssyssla, kitesurfingen, som verkligen har blivit lidande de senaste åren.

Idag skickade jag ut mitt avskedsbrev till alla på företaget, som ni kan läsa här nedan... För att förstå vissa av skämten är det viktigt att veta att jag har varit ensam anställd i butiken större delen av min tid på företaget.

Ajöss och tack för fisken !

Nu är det dags att klappa ihop butiken i Göteborg och jag jobbar min sista dag på måndag.
Jag har haft jätteroligt under de tre senaste åren även fast jag inte har haft speciellt mycket daglig kontakt med mina kollegor, annat än på telefon.

Mina försök att bjuda på eftermiddagsfika har oftast inte genererat speciellt mycket folk i fikarummet, till min stora förvåning.
Vid de tillfällen som all personal ändå har varit samlad har det verkligen känts vilket fantastiskt kul gäng det är som jobbar på företaget.

Roligast har jag nog ändå haft på fredagarna under roliga timmen då alla som jobbar i Gbg brukade förbereda något roligt att visa upp för resten av personalen.

Jag kommer att sakna både er och företaget, men nu är det dags att kila vidare mot nya utmaningar. Jag kommer att följa företagets utveckling och ofta titta in på hemsidan för att se vilka nya och spännande produkter som tillkommer.
De nya elfordonen tror jag är framtiden men jag lyfter samtidigt ett varningens finger….. Det är stor risk att de får sladd, tappar kontakten och slår en volt.

Ytterligare en uppmaning till företaget är att aldrig försöka exportera snöslungor till Glasgow…. Där bor en miljon människor, ALLA SKOTTAR !

När saknaden efter mig blir för stor kan ni alltid nå mig antingen på mail: xxxxxxxx.xxxxxxxx eller på tel: xxxx-xx xx xx

Vi kanske ses igen i framtiden!

Robin sa det kanske ändå bäst…

Bjud en man på strippklubb så har han kul för en kväll, Ge honom en strippstång så har han kul resten av livet!

Igår när jag kom hem från jobbet lös en liten strimma av glädjens ljus på mig. Ljuset slukades dock snabbt av det stora svarta hålet "VERKLIGHETEN".

Jennie hade under dagen knallat iväg till Harald Nyborg och köpt det jag önskade mig både i 30-års present och i julklapp men som jag inte hade fått någon av gångerna.

Min efterlängtade strippstång låg i ett paket i vardagsrummet... ÅÅÅÅÅ som jag hade längtat efter dagen då jag skulle bli ägare av min alldeles egna strippstång.. Jennie har hela tiden ställt sig undrande till vad jag igentligen skall ha strippstången till eftersom hon klart och tydigt har förklarat att hon ALDRIG kommer snurra runt den.

Men i min fantasi hade jag redan blocket-annonsen klart för mig...

" Är du en blond tjej i 20-års åldern med fördelaktigt yttre som länge har velat prova på att dansa kring en strippstång, men inte har den stora lyckan att själv ha en stång hemma. Då har jag lösningen. Jag erbjuder fri tillgång till strippstång, samt ärlig bedömning av din prestation. Träna hur mycket du vill i hemmets lugna vrå, utveckla din talang och ha kul samtidigt! Tveka inte att slå en signal !! "

Stången packades upp och allt fanns med. Stång, strumpebandshållare samt 20 st "Pole-dancing-dollars". Jag var LYCKLIG!

Snabbt satte jag igång med monteringen och några tjillevipp senare stod den där i all sin prakt, blänkande, skinande och sensuell.Lyckan var dock kortvarig, redan vid inspektionen av stången hördes vid tredje rycket ett oroväckande "Knäck!!!" och en av svetsarna i takfästet hade gett med sig. Stången var sönder och i det skicket vore det rent ut sagt oansvarigt av mig att låta något stackars ovetande flickebarn att snurra kring den. Ångesten återvände, kramade om mig, kvävde mig......

Ella förstod min olycka och krängde snabbt på sig strumpebandet i ett desperat försök att dämpa mig sorg över den förlorade stången och alla drömar som gått i kras. Hon är söt, men det är inte riktigt "my cup of tea" så att säga....

Hennes försök att muntra upp mig kändes bara patetiska... Jag dämpade min sorg genom att svepa ett helrör ABSOLUT och gråta mig till sömns.

Nu återstår det bara att invänta 34-åringens återkomst från Buenos Aires om ett par månader.

Han har tillgång till svets och med lite tur och en smula mirakel så kanske han kommer kunna laga min fina stång så att den kan fullfölja sitt syfte att vara en fast punkt i tillvaron för lättklädda tjejjer.

Till: Alla likasinnade Nostalgi-narkomaner

Det har kommit till min kännedom att vissa optimister tycker att mitt förra inlägg var en aning "mörkt". Jag hade gärna bytt min övertygelse mot er rosaskimrande underbara lilla Barbie-värld, men jag tror inte jag kommer att lyckas med det såvida jag inte tar till riktigt starka piller.

Det finns dock säkert en stor skara nostalgi-narkomaner där ute som liksom mig själv med djup vördnad minns hur kemiskt underbart "JENKA" luktade och smakade.

Till alla er, här kommer vårt soundtrack...

Det är illa.... och det kommer bli värre.

Det är illa nu. Finanskris, miljöhot, varsel.... och FAN och hans moster.....
Media rapporterar dagligen om hur illa det är och hur illa det kommer att bli....

Synd att de har rätt... Världen går på olja. Oljan har sedan länge "peakat" och vi kan inte längre ta upp tillräckligt för att tillfredställa det skapade behovet. Det är försumbart få människor som är villiga att göra avkall på sina, av omvärlden skapade, behov för att det skall göra någon skillnad. Vi är dömda att gå under, frågan är bara hur många vi lyckas ta med oss i fallet och hur effektivt vi kan begå detta kollektiva självmord.

I dagens takt ökar världens befolkning var tolfte år med 1 miljard människor. Människor som också vill ha platt-TV, TV-spel, utomlandsresor, bilar, ett jobb som genererar mer pengar än grannens jobb. De skall vara glada om de får friskt vatten och en bit bröd.....

Jag själv är inte bättre, jag vill inte heller göra avkall på det som är mitt... OCH JAG VILL HA MER! Jag vill ha ett bra jobb, ett jobb som ger mig mer betalt än jag förtjänar. Mina pengar vill jag lägga på egna fritidssysslor. Mina fritidssysslor är fiske, surfing, skogspromenader, TV-spelande och att umgås med vänner. På ytan och vid första ögonkastet kanske dessa intressen verkar miljövänliga, men det är de inte. För att kunna syssla med var och ett av dessa intressen krävs det att jag tär på världens resurser. Eventuellt hade umgänget med mina vänner kunnat göras relativt miljövänligt om vi gjorde det i skogen, dit vi alla hade gått till fots, och sedan suttit utan vare sig varmkorv, öl eller lägereld....

Nu är inte problemet att jag tar mig dessa friheterna, problemet ligger i att det finns 6 639 000 000 av såna som mig. De kallas människor och om 12 år är de 1 000 000 000 fler.
Eftersom världen inte kan tillgodose att alla får den höga levnadsstandarden som alla vill ha krävs det att världens resurser fördelas orättvist. Ingen kommer frivilligt att ge upp sina naturtillgångar för att någon annan skall få leva det önskade lyxlivet som alla eftersträvar. Därför kommer fler internationella konflikter att uppstå. I dagsläget har vi som ras blivit rent ut sagt överdjävliga på att ta kål på varandra. Vi är riktigt, riktigt duktiga på att ha ihjäl folk för att kunna ta det som inte tillhör oss, så att vi själva skall få det bättre.

Jag känner av världens undergång i hela kroppen och det återspeglas i mina drömmar. I natt drömde jag att jag och Jennie var på flykt undan människor som var smittade av fågelviruset och som hade muterat till Resident Evil liknande Zombiesar. Zombiesarna ville att vi också skulle bli smittade. Jag högg huvudet av flera zombiesar med en spade och kutade vidare...
Faktum är att världens just nu kanske enda hopp är att mänskligheten drabbas av en obotlig sjukdom, en pest som vi inte hittar någon bot på.
På så sätt kanske vi som har utvecklats till den perfekta utrotningsmaskinen kan lämna plats åt andra arter som faktiskt lever i harmoni med jorden innan vi har hunnit ta död på dem.

Den andra drömmen jag hade i natt hade inget med världens undergång att göra, men den var så kul att den ändå får vara med i dagens inlägg. Jag drömde helt enkelt att det kom ett protest-tåg mot bröstcancer gåendes nerför backen invid huset som jag bor i. Protest tåget hade slagorden "BARA BRA BRÖST". Hela protesttåget bestod av tjejjer som alla gick bar-bröstade. Det enda läskiga med drömmen var att jag även fick se en gammal kvinnlig chef som jag hade för ca 8 år sedan komma i täten för protesttåget och hon var också barbröstad... det var lite läskigt...


En skrämmande insikt är att jag i skrivande stund inte ens mår speciellt illa över min övertygelse att mänskligheten står på kanten till sin egen undergång. Jag kommer dessvärre precis som alla andra att köra full gas tills det tar slut. Jag sitter fullpumpad av nikotin som fördelas jämt över dygnets 24 timmar tack vare det påklistrade nikotinplåstret. Jag har min nikotinspray för att tillgodose mig nikotin för de abstinenstoppar som plåstret inte lyckas ta väck. Jag sitter och stirrar på aktiekurvorna och försöker peta in alla mina sparpengar i diverse oljeaktier för att förhoppningsvis få ett litet försprång när allt verkligen går åt helvete....

..... and the band played on.....

Bad Religion - "New Dark Ages"

Det var bättre förr....

Grått Nytt Hår 2009!

Nu är det kallt, fruktansvärt kallt!

Det är så kallt att jag på allvar fundera på att uppsöka en närliggande sjö, hugga upp en vak i isen och hoppa i.... bara för att värma mig.

Jag är inte skapt för att hantera minusgrader. Jag gillar inte att skrapa bilrutan. Jag gillar inte att behöva klä på mig tjocka vinterkläder och jag tycker definitivt att folk överlag ser för taskiga ut på vintern. Tur att det är mörkt större delen av dygnet så man slipper se hur eländiga folk ser ut. Idag är det fredag och jag borde vara glad men det är jag inte för det är vinter.

Det var bättre förr!

FEST

FÖRINTELSE